Under nästan fyra århundraden var
Topkapi hjärtat i ett av världens mäktigaste imperier. Sultanen fattade viktiga beslut här, höll rådslag, och tog emot fjärran gäster.
Samtidigt var palatset en bostad där regenten kunde dra sig tillbaka och umgås med sina fruar och älskarinnor. Allt som allt en privat stad i staden med 5.000 människor.
Dess sammanlagda areal var runt 700.000
kvm. Istanbuls första sultan,
Mehmet Erövraren, lät på 1400-talets mitt bygga det ursprungliga slottet.
Konstantinopels murar hade nyligen rämnat.
Det kejserliga Bysans var besegrat och upplöst. Den
ottomanska sultanen beslöt sig med segerns sötma att flytta sitt säte från
Edirne till
Marmarasjön. Ordagrant betyder
Topkapi på turkiska,
Kanonportspalatset.
Tjugo sultaner hann med att bo på
Topkapi, innan
Abdulmecit I tröttnade på bygget och 1853 flyttade över hela sitt hov till det
nyuppförda palatset
Dolmabache, längre upp längs
Bosporen.
Ovan syns undertecknad väntandes på en visning i sultanens harem.
Bortsett från härskarens moder, haremets mäktigaste kvinna, och sultanens döttrar, var övriga kvinnor slavar som hämtades från
ottomanska imperiets alla hörn.
De drömde om att bli sultanens favorit och föda honom en son, vilket ibland kunde leda till giftermål.
Konkurrensen var dock hård, när haremet under sin glanstid bestod av över 1.000
konkubiner, av vilka många aldrig kom längre än till att betjäna sina medfångar.
De sista kvinnorna lämnade haremet år 1909.
Topkapipalatset förvandlades 1924 till ett museum på order av
Kemal Atatürk.
Avslutningsvis, ett
dvdtips, filmen
Topkapi från 1964, en komedi om några skurkar, som ska stjäla den berömda
Topkapidolken, en gåva från sultanen till
shahen av
Persien. Men härskaren hann att avlida innan den kom fram.
Kniven fördes därför tillbaka till palatset och här finns den ännu. Det är ett rejäl dolk med stora gröna
smaragder fastsatta i skaftet.
Tyvärr hittade jag ingen bild på den.
I en av rollerna medverkade Peter
Ustinov. Han fick en Oscar för sin prestation som en förvirrad och girig småskurk.
Motspelerskan Melina Mercouri (1920-94), gifte sig med regissören och blev senare
Greklands kulturminister.
Filmen spelades in i
Istanbul, och är en härlig
matinérulle att titta på en
regnig höstkväll.
Mvh Fredrik
http://www.topkapisarayi.gov.tr/
Under nästan fyra århundraden var Topkapi hjärtat i ett av världens mäktigaste imperier. Sultanen fattade viktiga beslut här, höll rådslag, och tog emot fjärran gäster. Samtidigt var palatset en bostad där regenten kunde dra sig tillbaka och umgås med sina fruar och älskarinnor. Allt som allt en privat stad i staden med 5.000 människor. Dess sammanlagda areal var runt 700.000 kvm. Istanbuls första sultan, Mehmet Erövraren, lät på 1400-talets mitt bygga det ursprungliga slottet. Konstantinopels murar hade nyligen rämnat. Det kejserliga Bysans var besegrat och upplöst. Den ottomanska sultanen beslöt sig med segerns sötma att flytta sitt säte från Edirne till Marmarasjön. Ordagrant betyder Topkapi på turkiska, Kanonportspalatset.
Tjugo sultaner hann med att bo på Topkapi, innan Abdulmecit I tröttnade på bygget och 1853 flyttade över hela sitt hov till det nyuppförda palatset Dolmabache, längre upp längs Bosporen. Ovan syns undertecknad väntandes på en visning i sultanens harem. Bortsett från härskarens moder, haremets mäktigaste kvinna, och sultanens döttrar, var övriga kvinnor slavar som hämtades från ottomanska imperiets alla hörn. De drömde om att bli sultanens favorit och föda honom en son, vilket ibland kunde leda till giftermål. Konkurrensen var dock hård, när haremet under sin glanstid bestod av över 1.000 konkubiner, av vilka många aldrig kom längre än till att betjäna sina medfångar. De sista kvinnorna lämnade haremet år 1909. Topkapipalatset förvandlades 1924 till ett museum på order av Kemal Atatürk.
Avslutningsvis, ett dvdtips, filmen Topkapi från 1964, en komedi om några skurkar, som ska stjäla den berömda Topkapidolken, en gåva från sultanen till shahen av Persien. Men härskaren hann att avlida innan den kom fram. Kniven fördes därför tillbaka till palatset och här finns den ännu. Det är ett rejäl dolk med stora gröna smaragder fastsatta i skaftet. Tyvärr hittade jag ingen bild på den. I en av rollerna medverkade Peter Ustinov. Han fick en Oscar för sin prestation som en förvirrad och girig småskurk. Motspelerskan Melina Mercouri (1920-94), gifte sig med regissören och blev senare Greklands kulturminister. Filmen spelades in i Istanbul, och är en härlig matinérulle att titta på en regnig höstkväll. Mvh Fredrik http://www.topkapisarayi.gov.tr/
