Stämningen var tryckt på rastplatsen utanför Zilina, kompisen Enrico åt mackor ur frukostpåsen, som vi hade fått av personalen på hotellet i Kosice på morgonen. Det var lunchtid och båda var fortfarande lika förvånade över trafikbrottet Enrico hade bötfällts för inne i staden. Han var irriterad och besviken över att ha begått sin första lagöverträdelse vid en ålder av närmare 50 år. Undertecknad som är vän av ordning, oroade sig om detta var ett trendbrott. Zilina är Slovakiens femte största stad med cirka 90.000 invånare. Vi skulle in med bilen i stadskärnan, och letade efter en parkering bland den röriga trafiken av trådbussar, bilar och cyklister. Men for runt utan att hitta någon. Plötsligt blev bilen invinkad av polisen, som visade en lapp, den skulle förklara det förmodade trafikbrottet. Bötfällda direkt på platsen, 20 Euro, som säkert åkte rakt ner i fickan på den ärliga polisen. Hoppas att konstapeln delade med sig till sina kollegor och köpte bullar för pengarna till fikat. Visst, vi fick kvitton som kan ses längst ner. Men det skulle vara intressant och kolla upp om pengarna redovisades för myndigheten. Hade jag tid och ork, så skulle undertecknad ha skrivit till Slovakiens ambassad och bett dem kolla upp saken lokalt. Korruptionen är mest utbredd i gamla öst, när det gäller att kränga pengar av utländska turister.
Anledningen till att vi skulle hit, var för att undertecknad ville se en staty av Andrej Hlinka (1864-1938). Dessutom ska staden vara ganska vacker. Mannen är oerhört omstridd, men räknas av många slovaker som nationens fader. Prästen var aktiv i att försöka frigöra landet från dubbelmonarkin, samt försökte stoppa Ungerns hårda assimileringspolitik, som helt enkelt gick ut på att förbjuda invånarnas språk och kultur. Bosatt i sin födelsestad Ruzomberok några mil öster om Zilina, för övrigt känd som Slovakiens stinkhål. Floden som flyter där, ansågs biologiskt död på 1980-talet. Även om de värsta fabrikerna är stängda idag, så får Ruzomberok fortfarande leva med detta epitet. Det är en nergången stad som möter besökaren, och folk flyttar gärna härifrån om de får chansen. Enda glädjeämnet är det lokala fotbollslaget MFK Ruzomberok, som vann den slovakiska ligan och cupen 2006. När vi for igenom orten, lämnade den inga bestående intryck. Jag måste flyta ut lite till och berätta om skådespelaren Peter Lorre (1904-69), som också är född här. För de flesta svenskar är mannen känd för sin biroll i Casablanca, men största rollen anses var i Fritz Langs film M. Där han spelar en seriemördare. Uppväxt i en tyskspråkig familj. Utbildad banktjänsteman, men valde att studera till skådespelare i Wien och gjorde sin scendebut i Zürich. Vid 21 års ålder flyttade Peter Lorre till Berlin och arbetade som teaterskådespelare, innan Fritz Lang upptäckte honom. När Adolf Hitler kom till makten blev mannen personligen varnad och tvingades att fly till Hollywood. Propagandaministern Joseph Goebbles tog över filmindustrin, och alla utlänningar samt judar, som var verksamma i den kastades ut. Peter Lorre var både utlänning och jude. En väldigt personlig händelse som skådespelarens dotter råkade ut för, var att hon blev slumpartat utvald av två seriemördare, men de dödade inte henne, när männen fick veta att hon var Peter Lorres dotter. Anledningen var just att de beundrare hans rolltolkning i filmen M. Andrej Hlinka fängslades flera gånger, men efter första världskriget kom folket ur Ungerns klor, men blev intvingade i en annan union istället, med tjeckerna. Tjeckoslovakien var dock en av få fungerande demokratier under mellankrigsperioden i Centraleuropa. Prästen kritiserades ofta för att vara nationalist och att inte respektera demokratin. Invald i parlamentet i Prag för slovakiska folkpartiet, gjorde han alla lagliga ansträngningar som gick för att försöka lösgöra sitt land. Det var tyskarna som gav honom möjligheten. I Zilina kom de olika slovakiska partierna överens om att nyttja den autonomi, som presidenten Edvard Benes hade gett dem, i samband med Nazitysklands övertagande av Sudetenlandet från Tjeckoslovakien, och istället bli en självständig stat. Strax efter avled Andrej Hlinka. Efterträdaren var en annan präst Jozef Tislo. Han uppkallade den fascistiska beväpnade rörelsen efter honom, Hlinkagardet. Under kommunisttiden var Andrej Hlinka stämplad som en religiös fascist, och allt som rörde honom var totalt förbjudet. Idag hyllas mannen med statyer och gator över hela landet, bysten ovan finns i Presov. Många köper hans kamp för Slovakiens frigörelse mot det svåra förtrycket de utsattes för av sina grannar. Men baksidan blev den nationalism som blommade ut under andra världskriget, och samarbetet med nazisterna. I huvudstaden Bratislava visas en pjäs om prästens liv på Nationalteatern. Fortfarande är Andrej Hlinkas kropp borta. Den försvann efter andra världskriget och är troligtvis gömd bland andra skelett i kryptan i Sankt Martin kyrkan i huvudstaden. 
Efter att ha tuggat upp mackorna och äpplet fick vi nya krafter och kunde resa vidare. Måltiden sköljdes ner med apelsinsaft, som verkar vara den obligatoriska drycken till frukost i Östeuropa. Rastplatsens bord lämnades över till andra resenärer. Intermezzot i Zilina var lagt åt sidan. Men undertecknad var förstås noga med att bevaka kompisen, så att inte Enricos brottsliga karriär fortsatte. Mvh Fredrik www.zilina.sk/en/
