Poeter beskrev staden som vackrare än
Bagdad. Historiker ansåg den vara rikare än
Lissabon. Stora skepp kom upp för floden och lastades fulla med traktens
citrusfrukter och kork. Handeln och välståndet var slående. Köpmän från hela
Orienten och
Medelhavet sökte sig hit regelbundet.
Silves blev arabernas viktigaste stad i
Algarve.
Idag är den bara en liten sömnlös håla, som inte längre kan nås via floden. Den sinade för länge sedan, främst genom att vattnet används till
konstbevattning. Flera hårda strider stod om orten, som skiftade ägare ett flertal gånger.
Slutligen föll området för alltid till
Portugal 1242.
Största
moskén gjordes om till en kyrka.
Det som inte förstördes i beläggring 1189, rasade ihop i den stora jordbävningen, som drabbade landet 1755.
Epicentret låg strax utanför kusten.
Men kvar finns en massiv borg, som ligger högst upp i staden.
Omgärdad av tjocka
sandstensmurarna, som ger besökaren fina utkiksplatser. Byggnadsverket är
Portugals bäst bevarade fästning från den
moriska epoken.
Katedralen räknas som
Algarves vackraste helgedom.
Idag bor det cirka 10.000 människor här. I stadsvapnet finns både kristna och
muslimska figurer
representerade. Se bilden högst upp.
Atmosfären präglas av att
Silves är en liten avkrok i inlandet.
På gatorna syns mest äldre personer, ungdomarna flyttar till kusten och arbetar inom turistindustrin. Lugnet stördes av en
påtänd hund som skällde en stund.
På flera tak hade storkar byggt fågelbon.
Nere vid gamla hamnen stod en halvt övergiven och förfallen bro från medeltiden. Akvedukten syns på bilden ovan, bakom min kusin Jonas och Mats.
Ett
tut från bussen blev signalen att vi skulle vidare.
Men jag tillbringar gärna några timmar av mitt liv här igen.
Mvh Fredrik
http://www.cm-silves.pt/
De arabiska folken i Nordafrika, ofta kallade morer, erövrade nästan hela dagens Spanien och Portugal på 8 år i början av 700-talet. Al-Andalus, blev namnet som morerna gav sitt territorium på den Iberiska halvön. De kristna behövde ungefär 800 år på sig, innan de hade tagit tillbaka sitt land. Sista området var Granada, som föll 1492. Perioden och arvet efter den islamska epoken är fortfarande närvarande. Allt från arabiska låneord i språken, inplantering av nya växter och grödor samt arkitekturen. De berömda kakelplattorna som finns överallt är t.ex. ett minne från denna tid. En intressant iakttagelse är att 5 miljoner av halvöns 7 miljoner invånare var muslimer på 1200-talet. Inre söndring och ständiga maktkamper, var faktorerna som gjorde att riket föll. I kombination med att de kristna i norr gjorde tvärtom, att till slut enas. Jag tänkte berätta lite om Algarves moriska huvudstad Silves. 
Poeter beskrev staden som vackrare än Bagdad. Historiker ansåg den vara rikare än Lissabon. Stora skepp kom upp för floden och lastades fulla med traktens citrusfrukter och kork. Handeln och välståndet var slående. Köpmän från hela Orienten och Medelhavet sökte sig hit regelbundet. Silves blev arabernas viktigaste stad i Algarve. Idag är den bara en liten sömnlös håla, som inte längre kan nås via floden. Den sinade för länge sedan, främst genom att vattnet används till konstbevattning. Flera hårda strider stod om orten, som skiftade ägare ett flertal gånger. Slutligen föll området för alltid till Portugal 1242. Största moskén gjordes om till en kyrka. Det som inte förstördes i beläggring 1189, rasade ihop i den stora jordbävningen, som drabbade landet 1755. Epicentret låg strax utanför kusten. Men kvar finns en massiv borg, som ligger högst upp i staden. Omgärdad av tjocka sandstensmurarna, som ger besökaren fina utkiksplatser. Byggnadsverket är Portugals bäst bevarade fästning från den moriska epoken. Katedralen räknas som Algarves vackraste helgedom. Idag bor det cirka 10.000 människor här. I stadsvapnet finns både kristna och muslimska figurer representerade. Se bilden högst upp. Atmosfären präglas av att Silves är en liten avkrok i inlandet. På gatorna syns mest äldre personer, ungdomarna flyttar till kusten och arbetar inom turistindustrin. Lugnet stördes av en påtänd hund som skällde en stund. På flera tak hade storkar byggt fågelbon. Nere vid gamla hamnen stod en halvt övergiven och förfallen bro från medeltiden. Akvedukten syns på bilden ovan, bakom min kusin Jonas och Mats. Ett tut från bussen blev signalen att vi skulle vidare. Men jag tillbringar gärna några timmar av mitt liv här igen. Mvh Fredrik http://www.cm-silves.pt/
