Ingen stad i Västeuropa är så märkt av andra världskrigets drabbningar som just Rotterdam.
När Nazityskland invaderar Nederländerna den 10 maj 1940, är målet att snabbt få landet att kapitulera.
Tyskarna vill avsluta konflikten fortast möjligast, så att deras trupper kan flyttas ner till den stora krigskådeplatsen i Frankrike.
Holländarnas styrkor är dubbelt så stora och välutrustade.
Regeringen har anslagit mycket pengar till upprustning av armén.
Man är skrämda av grannens framgångar året innan i Polen samt våroffensiven mot Danmark och Norge.
Tyska fallskärmsjägare släpps ner i centrala Rotterdam och säkrar strategiska broar i hamnen.
Under kvällen den 13 maj har tyska markförband nått förorterna. Fortfarande har man inte lyckats få kontakt med fallskärmstrupperna inne i centrumet.
Ett flygangrepp, följt av en stormning med stridsvagnar planeras den 14 maj.
Samtidigt öppnas förhandlingar mellan den holländska befälhavaren i staden, och ledaren för de tyska styrkorna om en eventuell kapitulation.
Flyganfallet var satt att inledas kl 15:00, såvida inte andra order gavs eller röda signalraketer avfyrades från marken.
Den tyska befälhavaren försökte få kontakt med Luftwaffe och beordra att bombningen skulle skjutas upp, eftersom man trodde att holländarna stod i begrepp att ge upp.
De 100 bombplanen med de vita dödskallarna målade på plåten var dock redan i luften, och meddelandet nådde aldrig fram.
I nosen på det ledande Heinkelplanet satt spanare med kartor och studerade målet nedanför.
Det var viktigt att bomberna föll rätt, annars skulle deras egna soldater träffas och piloterna svepte med blicken flera gånger för att försöka upptäcka röda signalraketer.
De tyska planen kom in över Rotterdam från två håll.
Katastrofen var ett faktum.
En bombmatta lades över de central distrikten. Resultatet blev fruktansvärt.
Stadens brandkår var maktlös.
Närmare 1.000 människor omkom och 78.000 blev hemlösa.
Samma natt skickar den holländska utrikesministern en kommuniké till britternas motsvarighet, där politikern meddelade att armén fått order och upphöra med allt militärt motstånd.
Dagen efter skrev Nederländerna under kapitulationsdokumenten. Klockan 11:00 den 15 maj la armén ned vapnen.
Flygattacken mot Rotterdam hade varit avsedd som en taktisk bombning av de lokala trupperna, som höll de belägrade tyska fallskärmstrupperna instängda.
Istället förvandlades insatsen till ett första rangens terrorbombning.
När Nazityskland invaderar Nederländerna den 10 maj 1940, är målet att snabbt få landet att kapitulera.
Tyskarna vill avsluta konflikten fortast möjligast, så att deras trupper kan flyttas ner till den stora krigskådeplatsen i Frankrike.
Holländarnas styrkor är dubbelt så stora och välutrustade.
Regeringen har anslagit mycket pengar till upprustning av armén.
Man är skrämda av grannens framgångar året innan i Polen samt våroffensiven mot Danmark och Norge.
Tyska fallskärmsjägare släpps ner i centrala Rotterdam och säkrar strategiska broar i hamnen.
Under kvällen den 13 maj har tyska markförband nått förorterna. Fortfarande har man inte lyckats få kontakt med fallskärmstrupperna inne i centrumet.
Ett flygangrepp, följt av en stormning med stridsvagnar planeras den 14 maj.
Samtidigt öppnas förhandlingar mellan den holländska befälhavaren i staden, och ledaren för de tyska styrkorna om en eventuell kapitulation.
Flyganfallet var satt att inledas kl 15:00, såvida inte andra order gavs eller röda signalraketer avfyrades från marken.
Den tyska befälhavaren försökte få kontakt med Luftwaffe och beordra att bombningen skulle skjutas upp, eftersom man trodde att holländarna stod i begrepp att ge upp.
De 100 bombplanen med de vita dödskallarna målade på plåten var dock redan i luften, och meddelandet nådde aldrig fram.
I nosen på det ledande Heinkelplanet satt spanare med kartor och studerade målet nedanför.
Det var viktigt att bomberna föll rätt, annars skulle deras egna soldater träffas och piloterna svepte med blicken flera gånger för att försöka upptäcka röda signalraketer.
De tyska planen kom in över Rotterdam från två håll.
Katastrofen var ett faktum.
En bombmatta lades över de central distrikten. Resultatet blev fruktansvärt.
Stadens brandkår var maktlös.
Närmare 1.000 människor omkom och 78.000 blev hemlösa.
Samma natt skickar den holländska utrikesministern en kommuniké till britternas motsvarighet, där politikern meddelade att armén fått order och upphöra med allt militärt motstånd.
Dagen efter skrev Nederländerna under kapitulationsdokumenten. Klockan 11:00 den 15 maj la armén ned vapnen.
Flygattacken mot Rotterdam hade varit avsedd som en taktisk bombning av de lokala trupperna, som höll de belägrade tyska fallskärmstrupperna instängda.
Istället förvandlades insatsen till ett första rangens terrorbombning.
I dag domineras vyn av idel moderna byggnader.
Arkitektoniskt är staden spännande, man har experimenterat rejält och stilarna varierar från fastighet till fastighet.
Landets högsta skyskrapor finns även här.
Trots det överskuggar fortfarande de tråkiga betonghusen från 1950-talet innerstaden.
Ett distrikt som klarade sig från bombningarna är Delftshaven.
Där finns den berömda pilgrimskyrkan, se bild ovan.
År 1609 anlände en grupp religiösa flyktingar från England till Leiden i Nederländerna.
Ett tiotal år senare bestämmer de sig för att emigrera till USA.
I Delfshaven håller man sin sista gudstjänst innan avfärd. I den kyrkan som syns ovan.
Dessa män brukar betraktas som Amerikas grundfäder, t.ex. härstammar presidenterna Franklin D Roosevelt och Georg W Bush den yngre och äldre från dem.
Bedankt Fredrik
http://www.rotterdam.nl/
Arkitektoniskt är staden spännande, man har experimenterat rejält och stilarna varierar från fastighet till fastighet.
Landets högsta skyskrapor finns även här.
Trots det överskuggar fortfarande de tråkiga betonghusen från 1950-talet innerstaden.
Ett distrikt som klarade sig från bombningarna är Delftshaven.
Där finns den berömda pilgrimskyrkan, se bild ovan.
År 1609 anlände en grupp religiösa flyktingar från England till Leiden i Nederländerna.
Ett tiotal år senare bestämmer de sig för att emigrera till USA.
I Delfshaven håller man sin sista gudstjänst innan avfärd. I den kyrkan som syns ovan.
Dessa män brukar betraktas som Amerikas grundfäder, t.ex. härstammar presidenterna Franklin D Roosevelt och Georg W Bush den yngre och äldre från dem.
Bedankt Fredrik
http://www.rotterdam.nl/