Pärnu är Estlands officiella sommarhuvudstad, det kan man nästan förstå eftersom var tredje est tillbringar sin semester på badortens stränder. Invånarantalet är knappt 60.000 personer.Avståndet till Tallinn är endast 135 kilometer. Dagligen går det minst 20 expressbussar mellan städerna.
Fram till andra världskriget fanns det en direktlinje hit med båt från Stockholm.
Våra turister tog ofta in på Pensionat Vasa, som hade svenskspråklig personal iklädda folkdräkter. Etablissemanget förstördes i kriget. Tyska ordern gav medborgarna stadsrättigheter 1241.
Man har landets näst största hamn och ligger vid mynningen av floden med samma namn i Pärnubukten i norra delen av Rigabukten.
Den gamla stadsdelen ligger på högra stranden och på västra utbreder sig den nya, som har smält samman med kurhotellen. Sverige intog hamnen första gången 1562. Vi styrde över området fram till 1710, då ryssarna erövrade territoriet. Det var oroliga tider. Krig, missväxt och pesten kom allt mer frekvent på besök.
Karl XII landsteg med sin armé och marscherade senare vidare till Narva, där karolinerna vann Sveriges mest berömda slag.
Längst ner syns huset som kungen övernattade i.
Det av Gustav II Adolf grundade universitet i Tartu flyttades ner hit sporadiskt under det Stora nordiska kriget 1700-21.
Försvarsmurarna var kraftiga och stod lätt emot en belägring. Läget var idealiskt med en skyddande flod och fri tillgång till Östersjön. Konstruktören var som vanligt Erik Dahlbergh.
De symmetriska bastionerna fick påhittiga benämningar, som Venus, Mars, Saturnus och Jupiter. Pärnu var den viktigaste garnisonsstaden i Baltikum, efter Tallinn, Tartu, Narva och Riga.
Till en början var handeln eftersatt, men kommersen repade sig på 1600-talet och samhället blev en viktig utskeppningshamn för bland annat råg och vete. Riket kunde enkelt bistå försvararna med förnödenheter om så var nödvändigt
Idag återstår bara en liten rest av de forna murarna. Bistrare tider väntade på 1700-talet då svenska armén led flera avgörande nederlag i österled. År 1710 kapitulerade invånarna till Peter den store.
Tsarryska tiden flöt på ganska obemärkt i början, många balttyskar slog sig ner i badorten. Den berömda guldsmeden Carl Fabergé föddes i Pärnu. Mest känd för sina vackra påskägg som tillverkades åt tsarfamiljen i Sankt Petersburg.
De nya härskarna insåg att Pärnu förtjänade ett bättre öde än att gömmas bakom värn och murar. Nikolaus I skrotade orten status som befäst stad.
På sätt och vis var det tsarens förtjänst att området bytte från kanoner till simbyxor. När Estland blev självständigt 1920 fick badorten ett enormt uppsving. Samhället var liksom många andra baltiska kuststäder i princip tyskt under århundraden, men förvandlades till en estnisk stad efter en enda generation.
Estniskheten överlevde även sovjettiden. Idag är nästan 70 % av befolkningen ester.
En hel del turisterna kom från Tyskland och Sverige. Pärnu var den tidens Mallorca, billigt och bra bad. Stranden är 1.5 km lång och består av finkornig vit sand. Den sluttar sakta ut mot havet. Europas vackraste sandstränder finns inte vid Medelhavet, de finns här vid Östersjön.
Det var faktiskt i Pärnu landet utropade sitt oberoende. På den för esterna berömda Endlateatern. Numera står ett fult kommunisthotell på platsen, se bild nedan.
Efter kriget bytes klientelet ut, gästerna kom från Sovjetunionen.
I början av 1990-talet var vattnet längs kusten så förorenat att det rådde badförbud. Innehållet av kolibakterier låg flera tusen gånger över gränsvärdet.
Nuförtiden är det som sagt mest ester, finnar och en del hälsomedvetna svenskar som åker dit.
Jag spenderade en mulen aprildag i Pärnu. Kom över dagen från Tallinn. Vad ska man säga, det är ju ingen skönhet som tar emot en. Bebyggelsen blev illa åtgången i andra världskriget. Fast stan är trevlig i sig själv.
Lövkantade esplanader leder besökaren ner till kurhotellen och var helst faller blicken på underfundiga trävillor byggda med stor snickarglädje. Ryssarna la inte ner några större belopp på att återställa staden.
Undertecknad hade lite problem och hitta ner till stranden, men när jag väl kom ner så var hela badviken öde. Så klart fattar man att Pärnu är en sommarstad. Badsäsongen drar igång i mitten av juni.
