Jag kan tycka att det många gånger förekommer ett drev i resejournalistiken. Man ska hitta nya trender och resmål, därför har Barcelona blivit en destination som alla hyllar. Ingen ifrågasätter, utan alla följer med strömmen.Staden framstår som väldigt progressiv inom mode, konst och arkitektur, vilket undertecknad delvis kan hålla med om.
Men Barcelona sticker inte ut i mina ögon och jag har aldrig förstått mig på metropolens storhet.
Första gången den besöktes, var vi några kompisar som kom med båten från Mallorca. På den dracks det en hel del och vi pratade på så gott som det gick med de få medpassagerarna, några lastbilsåkare som bara kunde spanska och katalanska.
Man undrar hur det gick att köra lastbilarna dagen efter, på den tiden var det inte så noga med nykterhet och bilkörning.
Natten tillbringades sovandes på golvet för att spara pengar.
Trötta och bakfulla gjorde vi entré i staden. Här lufsade man runt och skulle se allt. Det slutade med att jag blev tagen av polisen mitt på dagen vid Olympiastadion, men blev släppt efter ett kort förhör. Tydligen liknade undertecknad en ETA-terrorist.Spanien var väldigt rädda för attentat från ETA och det här var året innan de skulle hålla de olympiska spelen i staden.
Efter detta satte vi oss och åt på stora promenadgatan Las Ramblas. Där rök reskassan för en enkel biff med potatis. Lite pengar hade vi så klart kvar, men dyrt var det och smaklöst, glömmer aldrig den enda potatisen som låg på tallriken bredvid den magra köttbiten.
Mitt intryck av Barcelona blev att den var skitig, trång och dyr. Vid andra besöket av staden, var vi ett gäng som hade åkt en bussresa ner till Callea.
En badort norr om staden och efter övertalning besökte jag Barcelona igen. Tyvärr var den i mina ögon lika skitig och trång som tidigare.
Dyr antog jag bara, det ville undertecknad inte ta reda på igen. Orten har också passeras som hastigast, när jag bytte tåg här under en interrailresa 1989. Tyvärr minns man inget, mer än att det blev problem på nästa tåg mot Madrid. Men det är en annan historia värd att berättas vid ett annat tillfälle. Så den visiten räknas inte.
Det enda som föll mig i smaken är den stora ofullbordade katedralen, La Sagrada Familia som stadens stora arkitekt Antoni Gaudi började bygga 1882.Barcelona räknar med att den ska stå klar 2026.
Då kanske jag kommer på ett besök och ger Barcelona ett tredje chans. Men till dess, Viva Madrid som är hundra gånger häftigare stad och min bojkott står fast till 2026.
Mvh Fredrik
www.munimadrid.es/
