Sveaborg, eller som det heter med svensk översättning från finska, Finlands borg, är en av världens största sjöfästningar. När Sverige förlorade alla sina besittningar i öster i det Stora nordiska kriget 1700-21 och Rysslands kraftiga förskjutning västerut med grundandet av Sankt Petersburg. Stod vår östra rikshalva ganska utlämnad. Det var då man ville bygga en sjöborg som skydd mot vidare expansion från ryssarna. Sveaborg byggdes 1748-91 och kostade en oerhörd summa pengar. Projektet slukade stora delar av vår statsbudget. Dess smeknamn blev Nordens Gibraltar. Fästningen kapitulerade utan att ett enda skott hade avlossats i det Finska kriget 1808-09, i och med att kommendanten Carl Olof Cronstedt lämnade över den till ryssarna. Därmed blev han en av Sveriges mest hatade män i historien. Mannen som förrådde sin egen stam som Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg skrev i sin diktsamling, Fänrik Ståhls sägner. Nu förde Sveaborg en tynande tillvaro som en enkel garnisonsfästning. I Krimkrigets kölvatten kom den engelska och franska flottan hit 1855 och sköt sönder stora delar av den. Det många finländare förknippar Sveaborg med, är att den var ett fängelse under det Finska inbördeskriget 1918 samt att fångarna fick en så dålig behandling här att många svalt ihjäl. Man tror att närmare 2.000 av fängelsets 8.000 interner dog i svält. Efter inbördeskriget döptes borgen om på finska, från Viapori till Suomenlinna. Detta upprörde många rikssvenskar, när en hel del hade stridit på den segrande sidan. I Svenska Dagbladet slog man på stora trumman och denna text publicerades. "Nu senast köptes Finlands frihet med strömmar av ädelt svenskt blod. Och östsvenskar och rikssvenskar visade finnarna vägen till segern.
Finlands svenskar hade under sådana förhållanden rätt att fodra icke tacksamhet, ty sådant fikade de icke efter men förståelsen. Nu, när segern är vunnen, nu blygs man inte emellertid icke på finskt håll att glömma de gjorda tjänsterna ända därhän, att man med alla till buds stående medel försöker beröva dessa samma svenskar rätten att leva" Svd 11.6 1918
Sedan 1973 är öarna och fästningen inte av miltär betydelse utan är idag en stadsdel i Helsingfors med boende, arbetsplatser, skolor och dagis. Det är lätt att ta sig ut hit, man tar färjan från Salutorget och resan tar en kvart. Jag har varit en hel del på Sveaborg och vill ut hit åtminstone en gång vid varje besök i Helsingfors. 
Fästningen har sin charm året runt, men gör sig bäst enligt mig under vintertid, när öarna omgärdas av is och snön ligger tung på taken. Då är det härligt att vandra här under de få ljusa timmarna för att sedan ta båten tillbaka till staden innan skymningen sänker sig helt över Helsingfors. 
