




Vi hamnade ofta här av någon anledning. Visst det är vackert. Men med lite eftertänksamhet, var det nog korven som fick oss att passera den öppna platsen dagligen.
Den tyska bockwursten är oemotståndlig. Saken blir inte sämre av att slangen sköljs ned med god tysk fatöl. Jag och Ari hade mest fallenhet att köpa korv.
Den är god, handla en om du har vägarna förbi.

Staden störste son är Johann Wolfgang Goethe (1749-1832) som föddes 1749 och bodde kvar i Frankfurt am Main i 25 år. Det var där han formades och utbildades sig. Goethe räknas som en av Tysklands största författare. Den unge Werthers lidande, är den bok som de flesta förknippar med honom. Skriven som en brevroman, där man får följa den unge mannen, som inte kan ge upp sin förälskelse i Lotte. Hon är förlovad med en annan man. Det hela slutar med att Werther tar sitt liv. Goethe var mångsidig, och skrev även poesi, lyrik samt dikter. Napoleon var en av många beundrare. Universitetet är döpt efter honom och födelsehuset är bevarat som museum. Goethe fick även den ofrivilliga äran att pryda DDR:s tjugomarkssedel.


Namnet på arenan är passande, skogsstadion, för den ligger en bra bit ut från centrum omgiven av mycket träd. Gänget hade otur med vädret, underkylt regn i mars och inget tak, eftersom arenan var halvfärdig. Waldstadion höll på att renoveras för det kommande världsmästerskapet i fotboll som skulle hållas i Tyskland 2006. Sällskapet var här två år förtidigt.

