Makarska rivieran i Kroatien.

Kroatiska kusten är enligt mig den vackraste i hela medelhavsområdet. Vattnet är kristallklart och stränderna perfekta, småsten istället för all klibbig sand som har för vana att vilja följa med badgästen hem.

Den del jag besökte, var Makarska Rivieran som sträcker sig söder om Split ner till Dubrovnik.

Huvudorten har samma namn. Hela kustområdet har starka italienska influenser och tillhörde under många århundraden republiken Venedig.

Makarska stad är navet längs denna kust. Här bor de flesta turisterna och där finns naturligtvis de mesta restaurangerna samt det största nöjesutbudet.

Vi tog lokalbussen hit från vår stad som ligger lite söderut. Själv var undertecknad nöjd med ett besök. Makarska är pittoresk och på sina håll vacker. Men det är alldeles för mycket turister här och vi spädde tyvärr på den statistiken.

I en av parkerna står en staty över Kroatiens förre president, som kom att frigöra landet från dåvarande Jugoslavien. Mannen var Franjo Tudman (1922-99). Han föddes i norra Kroatien, slogs med Tito under andra världskriget och blev Jugoslaviens yngsta general.

När landet bröt sig loss, blev gubben Kroatiens första president. Franjo Tudman ses som en landsfader, men är starkt ifrågasatt utanför landets gränser.

Framför allt när mannen drev ut de flesta serberna från Kroatien, i slutskedet av det jugoslaviska inbördeskriget 1991-95.

Resegänget bodde i den lilla staden Podgora, som likt föregående stad även kretsar runt oss turister. Men det känns inte lika uppenbart, sen var det betydligt lugnare här.

Trots att jag och min kusin Jonas la till extra för havsutsikt, vilket de andra inte gjorde, hamnade vi långt ner med en stekhet sol som låg på hela dagen.

Kompisarna hamnade högt upp i lä med fin utsikt över havet. Att förklara för mannen i lobbyn om detta tillägg var bortkastad tid.

En stor betongpelare fångar allas uppmärksamhet på orten.

Vi undrade också över den?

Pelaren är ett minnesmärke över socialistiska folkrepublikens Jugoslaviens flotta som grundades i staden 1943.

Hela forna Jugoslavien är fullt med minnesmärken över detta krig.

Bara i Bosnien och Hercegovina ska det finns över 5.000 monument, som minns olika tappra insatser/offer gjorda under andra världskriget.

Tiden här nere var perfekt. Jag kan inte klaga på något. Hotellet vi bodde på, var ett lätt bedagat kommunisthotell, bättre kan det inte bli i min värld.

På kvällarna tränade stadens ungdomar vattenpolo längs kajen. Sporten räknas som en av Kroatiens populäraste.

Mvh Fredrik

www.makarska-rivijera.com/hr/info.htm