
Katarinapalatset ligger i
Tsarskoje Selo, en ort cirka 25 kilometer söder om Sankt
Petersburg. Residenset härstammar från 1717, då en arkitekt fick i uppdrag att rita ett sommarpalats åt
Katarina I (1684-1727) som var
Peter den stores gemål.
Hon sägs komma från en fattig
livlänsk familj och blev gift med en svensk soldat. Historiker placerar hennes ursprung i dagens
Jekabpils i Lettland.
En stad som undertecknad har tillbringat några aktiva timmar i, sökandes efter en
internetuppkoppling samt
ätandes en seg köttbit.
Efter att ha blivit tagen som krigsbyte av en rysk officer, och via omvägar blivit älskarinna åt
tsaren, gifte dem sig 1713.
Katarina I blev Rysslands första kvinnliga
tsar, när han dog 1725. En annan intressant historia är att dottern Anna blev gift med
Karl XII:s systerson
Karl Fredrik av Holstein-Gottorp (1700-39).
När
Katarina I dog efterträdes hon av
Peter den stores son från första äktenskapet, som regerade i endast några år. Nu blev hennes andra dotter
Elisabeth I ny härskare över Ryssland.
Den nya
tsaritsan river slottet och låter den berömda arkitekten
Bartolomeo Rastrelli bygga ett ännu pampigare sommarhus.
Bilden ovan visar en annan
Katarina, nämligen den mest kända,
Katarina den stora (1729-96). Det är hon som många förknippar med detta ställe.
Men regenten avskydde palatset, och tyckte att utformningen kändes gammalmodig.
Katarina den stora, var en tysk prinsessa som ingick äktenskap med
Peter III, son till
Karl Fredrik och
Anna.
Tsaren dog efter mystiska omständigheter och då klev
frugan upp på tronen.
Katarina den stora var kusin med
Gustav III. Men de var inte särskilt förtjusa i varandra. Hon tyckte att han var en fjant, en uppblåst teaterapa som inte kunde slåss. Mellan åren 1788-90 utkämpade de ett krig mot varandra.
Ingen segrare kunde dock utropas. Fred slöts med oförändrade gränser.
Sonen till
Gustav III var på en misslyckad friaresa till Sankt
Petersburg. Dumstolt vägrade
Gustav IV Adolf att tillåta den ryska prinsessan behålla sin tro privat. Därmed stöp förhandlingen, och en irriterade kung red hem i vredesmod.
Ryssarna kände sig förödmjukade.
Det blev ingen bal på Katarinapalatset för att fira
förlovningen. Resten av 1800-talet användes slottet sporadiskt av de kungliga.
Efter revolutionen 1905 bodde
Nikolaj II och hans familj här mer eller mindre permanent. Palatset blev även deras fängelse 1917, innan familjen flyttades långt bort i
Ural där alla blev avrättade.
Området intogs i september 1941 av tyskarna. Residenset användes som fältsjukhus. När nazisterna drevs bort tre år senare, var hela slottet ödelagt.
Sovjetunionen la ner enorma summor i att återställa det i sitt forna skick. Kommunisterna ansåg att området var av stor betydelse för landets historia.
Nedan syns jag i balsalen, där festerna hölls.
Väggarna är klädda med speglar. Funktionen med det, är att skapa en illusion att salongen ser större ut.
Ett typiskt 1700-tals knep.