Katarinapalatset ligger i Tsarskoje Selo, en ort cirka 25 kilometer söder om Sankt Petersburg. Residenset härstammar från 1717, då en arkitekt fick i uppdrag att rita ett sommarpalats åt Katarina I (1684-1727) som var Peter den stores gemål. Hon sägs komma från en fattig livlänsk familj och blev gift med en svensk soldat. Historiker placerar hennes ursprung i dagens Jekabpils i Lettland. En stad som undertecknad har tillbringat några aktiva timmar i, sökandes efter en internetuppkoppling samt ätandes en seg köttbit. Efter att ha blivit tagen som krigsbyte av en rysk officer, och via omvägar blivit älskarinna åt tsaren, gifte dem sig 1713. Katarina I blev Rysslands första kvinnliga tsar, när han dog 1725. En annan intressant historia är att dottern Anna blev gift med Karl XII:s systerson Karl Fredrik av Holstein-Gottorp (1700-39). När Katarina I dog efterträdes hon av Peter den stores son från första äktenskapet, som regerade i endast några år. Nu blev hennes andra dotter Elisabeth I ny härskare över Ryssland. Den nya tsaritsan river slottet och låter den berömda arkitekten Bartolomeo Rastrelli bygga ett ännu pampigare sommarhus. Bilden ovan visar en annan Katarina, nämligen den mest kända, Katarina den stora (1729-96). Det är hon som många förknippar med detta ställe. Men regenten avskydde palatset, och tyckte att utformningen kändes gammalmodig. Katarina den stora, var en tysk prinsessa som ingick äktenskap med Peter III, son till Karl Fredrik och Anna. Tsaren dog efter mystiska omständigheter och då klev frugan upp på tronen. Katarina den stora var kusin med Gustav III. Men de var inte särskilt förtjusa i varandra. Hon tyckte att han var en fjant, en uppblåst teaterapa som inte kunde slåss. Mellan åren 1788-90 utkämpade de ett krig mot varandra. Ingen segrare kunde dock utropas. Fred slöts med oförändrade gränser. Sonen till Gustav III var på en misslyckad friaresa till Sankt Petersburg. Dumstolt vägrade Gustav IV Adolf att tillåta den ryska prinsessan behålla sin tro privat. Därmed stöp förhandlingen, och en irriterade kung red hem i vredesmod. Ryssarna kände sig förödmjukade. Det blev ingen bal på Katarinapalatset för att fira förlovningen. Resten av 1800-talet användes slottet sporadiskt av de kungliga. Efter revolutionen 1905 bodde Nikolaj II och hans familj här mer eller mindre permanent. Palatset blev även deras fängelse 1917, innan familjen flyttades långt bort i Ural där alla blev avrättade. Området intogs i september 1941 av tyskarna. Residenset användes som fältsjukhus. När nazisterna drevs bort tre år senare, var hela slottet ödelagt. Sovjetunionen la ner enorma summor i att återställa det i sitt forna skick. Kommunisterna ansåg att området var av stor betydelse för landets historia. Nedan syns jag i balsalen, där festerna hölls. Väggarna är klädda med speglar. Funktionen med det, är att skapa en illusion att salongen ser större ut. Ett typiskt 1700-tals knep. 
Det mest berömda rummet, är Bärnstenssalen. Se bild ovan. En gåva från Fredrik den store av Preussen. Peter I hade sett prakten i Berlins stadslott och blivit helt betagen. Kungen lät då montera ner allt och skänkte det till tsaren. Inredningen försvann i andra världskriget. Dekoren hade en kort period varit utställt i Köningsberg. Men efter förevisningen är dess öde okänt. En del föremål har dykt upp på vissa mindre nogräknade auktioner. Vid Sankt Petersburgs 300-års jubileum, tog tyska staten notan för kostnaden att återställa salen. Ett arbete som tog 24 år att utföra mellan åren 1979-2003.
I slottets omgivning brer en enorm trädgård ut sig, som ritades av skotten James Cameron på uppdrag av Katarina den stora. Eftersom nästan all tid gick åt till besöket inne i byggnaden, där vår svenskspråkiga guide körde på i full fart, så hann vi inte att vandra runt i den vackra barockparken. Denna kvinnliga reseledare höll hårt på den sovjetiska historiebeskrivningen, och vägrade att svara på kritiska frågor. Hennes svenska var felfri, men ciceronen saknade total insikt i den svenska kulturen. Alla i gruppen var irriterade på henne. Tyvärr fick man dras med guiden under hela vistelsen i Sankt Petersburg. Ska undertecknad sammanfatta sin korta visit i Tsarskoje Selo, så får det bli med det klyschiga ordet fantastiskt. För så är det enligt mig. Ryssland är fantastiskt och i synnerhet Katarinapalatset. Sen att det oerhört byråkratiskt och att språkförbristningen är stor. Men det är en annan femma. Hoppas att du läsare förstod alla släktförhållande mellan de ryska tsarerna och det svenska kungahuset.Mvh Fredrik http://www.eng.tzar.rus/
