Nog om detta, åter till ämnet, den galne mannen som jag mötte på mitt billiga boende, som verkligen var billigt, men standarden också. Vi låg åtta personer i ett rum, numera börjar jag känna mig för gammal för att ligga i sovsal, är trött på att dela erfarenheter med unga naiva människor som upptäcker världen.
Nu lät jag bitter, vilket inte stämmer, men undertecknad tror att allt var bättre förr och Prag definitivt. Staden har blivit i de centrala delarna som ett enda
tingel-tangel ställe, med vandrande amerikaner som tycker allt är fantastiskt.
Nog om detta, åter till ämnet, den galne mannen som jag mötte på mitt billiga boende, där fanns även en kvinna från Argentina, förutom de obligatoriska japanerna som man stöter på överallt.
Kvinnor från Argentina och Prag är ingen bra kombination för mig, det har jag erfarit vid tidigare besök, men det är en annan historia, dock inte så dramatisk som det låter, utan det handlar mer om problem med bestämda möten och
tidsuppfattningar. Nog om detta, åter till ämnet, den galne mannen knackar på dörren till sovsalen, där jag och den argentinska kvinnan befinner oss, hon utbrister att det har kommit en knarkare till vårt boende. Jag öppnar dörren och där står den
ovårdade och galne mannen, hon skriker åt mig att stänga dörren, vilket jag gör.
Sedan vänder jag mig om och då öppnar han vår dörr med en nyckel och kommer in. Inte mer att göra, än att säga till honom att hålla sig på sin kant, vilket jag inte tror att han fattar. Men jag lyckas förstå att han kommer från Mexiko. Argentinskan vill inte prata med honom och min skolspanska är tyvärr lika med noll, om man inte nöjer sig med att beställa öl på spanska.
Alla är rädda för honom, argentinskan livrädd, japaner både livrädda och störda av att han luktar illa. Mannen har nog inte duschat på ett tag. Men jag sov som en stock, tänkte han är mer psykotisk än påverkad av droger, dessutom skulle jag upp tidigt.
Jag skulle iväg ett dygn till
Bratislava, Slovakiens huvudstad.
Vid återkomsten ett dygn senare, var alla tidigare
rumskamrater borta, men där fanns en amerikan som hade sovit den natten när jag befann mig i
Bratislava och han berättade att den galne mannen från Mexiko hade blivit
utslängd, men glömt sin bok.
Jag tittade i boken och där låg en teckning som han hade ritat som förställde Knatte,
Fnatte och
Tjatte rökande haschpipa, jag vill minnas att Kalle Anka inte deltog och det känns ju tryggt att han tog sitt vuxen ansvar och inte deltar i dumheter med sina brorsbarn.
Jag fick en
tankeställare, var han psykotisk eller drogpåverkad? Trots lång yrkeserfarenhet, blir man ofta blind i sitt närområde men i synnerhet när man reser.
Men det var en intressant betraktelse och jag brukar ibland undrar var den galne mannen från Mexiko tog vägen. Vem vet, jag kanske möter honom igen, helst inte som patient på min avdelning och verkligen inte i en sovsal.
Boken han läste, var förresten en riktig klassiker,
Ernest Hemingways, Den gamle och havet, men på spanska förstås, så den blev liggande kvar i sovsalen.
Jag bodde på ett billigt ställe i Prag, i den delen som en gång i tiden beboddes av stadens judar. Idag finns inte så mycket kvar av den svunna tiden, mer än ett fåtal synagogor och den berömda judiska kyrkogården som idag inte kan ses från gatan, när man har spikat upp ett plank. Nu kostar det pengar att besöka gravarna. Men jag fick uppleva atmosfären för tio år sedan utan plank och att gräva i plånboken. Jag kom att tänka på Oscar Levertin, som har skrivit en fin dikt om platsen. På judiska kyrkogården i Prag. "Lägg icke blommor, band och fransar på vården över deras ben, ej livet gav dem gröna kransar men sten. På vårdarna lägg sten!" Diktsamlingen legender och visor.
Nog om detta, åter till ämnet, den galne mannen som jag mötte på mitt billiga boende, som verkligen var billigt, men standarden också. Vi låg åtta personer i ett rum, numera börjar jag känna mig för gammal för att ligga i sovsal, är trött på att dela erfarenheter med unga naiva människor som upptäcker världen. Nu lät jag bitter, vilket inte stämmer, men undertecknad tror att allt var bättre förr och Prag definitivt. Staden har blivit i de centrala delarna som ett enda tingel-tangel ställe, med vandrande amerikaner som tycker allt är fantastiskt. Nog om detta, åter till ämnet, den galne mannen som jag mötte på mitt billiga boende, där fanns även en kvinna från Argentina, förutom de obligatoriska japanerna som man stöter på överallt. Kvinnor från Argentina och Prag är ingen bra kombination för mig, det har jag erfarit vid tidigare besök, men det är en annan historia, dock inte så dramatisk som det låter, utan det handlar mer om problem med bestämda möten och tidsuppfattningar. Nog om detta, åter till ämnet, den galne mannen knackar på dörren till sovsalen, där jag och den argentinska kvinnan befinner oss, hon utbrister att det har kommit en knarkare till vårt boende. Jag öppnar dörren och där står den ovårdade och galne mannen, hon skriker åt mig att stänga dörren, vilket jag gör. Sedan vänder jag mig om och då öppnar han vår dörr med en nyckel och kommer in. Inte mer att göra, än att säga till honom att hålla sig på sin kant, vilket jag inte tror att han fattar. Men jag lyckas förstå att han kommer från Mexiko. Argentinskan vill inte prata med honom och min skolspanska är tyvärr lika med noll, om man inte nöjer sig med att beställa öl på spanska. Alla är rädda för honom, argentinskan livrädd, japaner både livrädda och störda av att han luktar illa. Mannen har nog inte duschat på ett tag. Men jag sov som en stock, tänkte han är mer psykotisk än påverkad av droger, dessutom skulle jag upp tidigt. Jag skulle iväg ett dygn till Bratislava, Slovakiens huvudstad. Vid återkomsten ett dygn senare, var alla tidigare rumskamrater borta, men där fanns en amerikan som hade sovit den natten när jag befann mig i Bratislava och han berättade att den galne mannen från Mexiko hade blivit utslängd, men glömt sin bok. Jag tittade i boken och där låg en teckning som han hade ritat som förställde Knatte, Fnatte och Tjatte rökande haschpipa, jag vill minnas att Kalle Anka inte deltog och det känns ju tryggt att han tog sitt vuxen ansvar och inte deltar i dumheter med sina brorsbarn. Jag fick en tankeställare, var han psykotisk eller drogpåverkad? Trots lång yrkeserfarenhet, blir man ofta blind i sitt närområde men i synnerhet när man reser. Men det var en intressant betraktelse och jag brukar ibland undrar var den galne mannen från Mexiko tog vägen. Vem vet, jag kanske möter honom igen, helst inte som patient på min avdelning och verkligen inte i en sovsal. Boken han läste, var förresten en riktig klassiker, Ernest Hemingways, Den gamle och havet, men på spanska förstås, så den blev liggande kvar i sovsalen.
