Waterloo ligger 18 km söder om Bryssel och kan nås med lokalbuss från Garde de Sud. Efter mycket strul kom jag äntligen fram, de fransktalande busschaufförerna ställde till det för mig.
Här stod det berömda slaget 18 juni 1815. Napoleons (1769-1821) taktik var att möta en fiende i taget, för kejsaren var i numerärt underläge totalt sett, men jämbördig om han kunde strida mot en i taget.
Därför blev Napoleon tvingad att anfall tidigt denna dag, trots att terrängen var blöt efter nattens regn. Hoppet stod till morgonsolen, att den skulle torka upp marken. Napoleons ville först slå ut engelsmännen och visste att han bara hade dessa morgontimmar på sig innan preussarna under ledning av fältmarskalk Blücher (1752-1819) skulle hinna komma och då skulle slaget vara förlorat.
Men tiden rann iväg och preussarna kom på eftermiddagen, så Napoleon förlorade drabbningen. Motståndaren hertigen av Wellington (1769-1852) blev hjälteförklarad. Kvar på slagfältet låg 50.000 döda soldater.
När undertecknad var här regnade det också, efter att ha gått långa sträckor då den ena efter den andre busschauffören missförstod mig kom jag äntligen fram. Här halkades det runt i leran med den enda turisten på området, en japan.
Platsen är inte en stor turistattraktion längre, men jag tycker att det var värt att åka ut hit och rekommendera alla historieintresserade att ta en utflykt hit från Bryssel.
Lejonet på kullen, se bilden nedan, står på en höjd av 40 meter och makerar stället där Prins William av Oranjen (1772-1843) blev sårad. Mannen blev senare kung över både Belgien och Nederländerna.
Kungariket döptes till Förenade kungariket Nederländerna och han kröntes till William I i Bryssel. Senare bröt en revolt ut i riket som skapade det nuvarande Belgien 1831. Landets nationaldag infaller på min födelsedag den 21 juli. Idag tillägnas kullen alla som stupade i Waterloo.
Herman Lindqvist har skrivit en bra bok om Napoleon. Där får man en mer nyanserad bild av honom. Efter detta slag och förvisningen till Sankt Helena utmålades fransmannen som väldigt ond och tyrannisk av engelsmännen. Beskrivningen blev väldigt dominerande under en lång tid.
Men så är det alltid, segraren skriver historien. Idag har Napoleons något skamfilade rykte återupprättas och kejsaren ligger pampigt begravd i Invaliddomen i Paris.
Till slut en liten rolig anekdot. Man valde att göra en film om slaget 1970 och det blev en samproduktion mellan USA, Italien och Sovjet. Inspelningen skedde i Ukraina där 15.000 man från Röda armén fick agera som statister. Männen fick leva i liknande läger som dåtidens soldater mellan tagningarna.
Produktionen blev en av den tidens dyraste att göra och ingen möda sparades på att skapa en trovärdig miljö. Ryssarna lät ta bort två kullar för att få området mer likt Waterloo.
Filmen floppade totalt, men den är sevärd i mina ögon. Rod Steiger agerade i rollen som Napoleon.
