Lepzig har Europas största tågstation, vilken kan tyckas märkligt och varför vet jag inte. Men undertecknad blev fascinerad av byggnaden redan första gången jag kom hit över dagen från Dresden. Den är gigantisk stor och lika intressant. Första järnvägssträckan i Tyskland drogs mellan Leipzig och Dresden 1839. Stationen skapades åren 1898-1902. Då ansågs de var den tidens katedraler, industrialismens helgedomar. Därför la städer ner enorma summor på att uppföra dessa imponerande byggnadsverk. Det var viktigt att besökarna som kom till staden skulle få ett praktfullt välkomnade och bli imponerade. Under andra världskriget bombades hela järnvägsområdet hårt och stora delar av byggnaden förstördes. Efter kriget återuppbyggdes den och öppnades fullt ut 1950. Man blev även tvungen att fylla igen över 20.000 bombkratrar som fanns längs hela banområdet. Hit med tåg kom dåvarande förbundskanslern i Västtyskland Willy Brandt (1913-92). Han kom för att försöka försonas med DDR och året var 1970. Platsen utanför bär hans namn. Tyvärr lyckades inte Willy Brandt, något år senare blev han avsatt, när det visade sig att en av förbundskanslerns närmaste medarbetare var stasiagent. Stationen är 293 meter bred och innanför finns ett stort köpcentrum i tre våningar. Se bilden nedan, där Mats sucktar längtansfullt efter något gott. Det bästa med centrumet är att det håller öppet alla dagar, vilket är ovanligt i Tyskland. I detta land stänger alla affärer kl 14.00 på lördagar och öppnas först på måndagen igen. Efter gallerian öppnar byggnaden upp sig till ankomst och avgångshallen som är helt inglasad. Även de som inte är intresserad av arkitektur, tror jag att fastnar här en stund, medvetet eller omedvetet. Konstruktionen är 83.000 kvm stor, det finns med andra ord mycket att utforska. 
Vi bodde på en bakgata i närheten. Vilket var utmärkt om någon av oss skulle bli sugna på en nattmacka eller något att dricka. Då var det bara att dra på sig byxorna och korsa gatan. Vilket aldrig hände, men det var trevligt att ha möjligheten. Runt hotellet fanns en del sjaskiga krogar och på station rörde sig mycket skumt folk. Så miljön här på kvällskvisten var inte direkt inbjudande.
Annars njöt vi av den fina sommarvärmen som rådde här och på övriga platser som vi besökte under vår resa i forna DDR 2007. Det var ljuvligt att sitta ute sent på kvällarna och äta samt dricka gott. Kommer jag tillbaka till Leipzig, vilket undertecknad gärna gör, så ska jag in en stund på tågstationen och njuta av dess stora rymd. Men även passa på och ta en bratwurst mit brot. Eller varför inte två, när man ändå är i farten. Guten Abend Fredrik
www.bahnhof.de/
www.bahnhof.de/
