Hagia Sofia ligger mitt i gamla delen av dagens Istanbul och vart man än tittar faller alltid ens blick tillbaka på detta magnifika byggnadsverk. Namnet betyder på grekiska, den heliga visdomens kyrka. När helgedomen invigdes år 537, lär dess skapare, kejsare Justinianus (483-565) ha yttrat följande, "Salomo, jag har överträffat dig". Vilket menas att de ansåg i Östromerska riket ha överglänst Salomos tempel i Jerusalem i att ära gud. Det tog endast fem år att uppföra kyrkan. Materialet hämtades från gamla tempelstäder som Efesos och Baalbeck. Vilken bedrift att lyckas med detta på så kort tid. Med åren har många arkitekter, främst på den osmanska tiden försök att överträffa kyrkan med nya ståtligare moskéer. Men besökarens intresse riktas alltid mot Hagia Sofia. Inte ens Sinans mästerverk, Blå moskén som ligger mittemot lyckades.
År 1204 plundrades kyrkan av korsfarare, i det som kallades fjärde korståget. Ursprungligen hade de tänkt befria Jerusalem, men under resans gång lockades riddarna istället av Bosporens skatter. Väl på plats stal de Hagia Sofias silver och värdeföremål. Förnedringen fulländades med att en prostituerad sattes på patriarkens säte, när erövrarna genomförde en mässa. Denna händelse återkommer ständigt när företrädare från den ortodoxa kyrkan möter den katolska. Påven Johannes Paulus II var i byggnaden 2003 och sökte försoning, genom att be om ursäkt för det som hände under fjärde korståget. När Mehmet II (1432-81) intog Konstantinopel 1453 lät han sina soldater plundra staden i tre dagar, men helgedomen fick inte röras. Sultanen sägs ha blivit så betagen av kyrkans skönhet att han omgående gjorde om den till en moské. Konstatinopel föll på en torsdag och än idag varken gifter man sig eller gör viktiga affärer på den dagen i Grekland. Torsdagar anses bringa otur.
På 1930-talet lät Turkiets president Kemal Ataturk sekularisera helgedomen. Den blev ett museum, som Hagia Sofia fortfarande är idag. Under denna perioden togs de ursprungliga mosaikerna fram. De hade varit övermålade sedan 1400-talet. På mosaiken ovan ses kejsar Konstantin (272-337), stadens grundare överlämna Konstantinopel till jungfru Maria och Jesusbarnet samt kejsare Justinianus som står på andra sidan och räcker över Hagia Sofia. Konstantin är främst känd som den förste romerska kejsare som erkänner kristendomen. Om han själv var kristen är omdebatterat, men mannen ska ha låtit döpa sig på sin dödsbädd. Enligt legenden ska han fått en uppenbarelse, strax innan ett stort fältslag, mot sin rival och medregent Maxentius. Drabbningen stod vid Pons Mulvius år 312. Området ligger 5 km väster om dagens Rom. Konstantin kom norrifrån och skulle inta Rom. Enligt gammal beprövad taktik, vet alla i Romarriket, att den som kontrollerar staden får dess stöd. Det skulle innebära att han ensam kunde bli hela Romarrikets kejsare. Uppenbarelsen sågs på himlen i form av ett vitt kors med texten, IN HOC SIGNO VINCES, i detta tecken skall du segra. Tecknet beordrades att målas på alla sköldar. Striden förlorades stort av Maxentius, som drunknade i Tibern, när han försökte fly. Som kejsare gjorde Konstantin sig till kristendomens beskyddare, och var tionde undersåte var redan kristna, men nu ökade antalet rejält. Betyget från eftervärlden är gott. Konstantin får ett bra renommé i historien, och tillskrivs många positiva förändringar. Mellan Colosseum och Forum Romanum finns Konstatinbågen, Roms största och vackraste triumfbåge. Den uppfördes till minne av hans seger över Maxentius. I Grekland är Konstantin det vanligaste dopnamnet för pojkar. Nedan syns ett soldatmynt med hans bild på, som kallades sold. Därifrån kommer ordet soldater. Det var män som fick sin betalning i sold.
Jag har alltid varit nyfiken på platsen. När undertecknad var i Istanbul, gjorde vädret det omöjligt att gå på stan, så dagen tillbringades i Hagia Sofia.
Det är härligt när det finns mycket tid att spendera på ett ställe. Oftast lider man av tidsbrist, när jag vill göra och se för mycket saker.
Men nu fanns hela dagen till förfogande och den användes väl, när jag gick runt överallt i byggnaden, fram och tillbaka.
Till slut blev jag stoppad av en vakt som ville veta vad undertecknad höll på med. Min förklaring att jag utforskade helgedomen, verkade inte vakten förstå, men turken lät mig vandra vidare i alla fall.
Men hela tiden undrade jag när James Bond skulle dyka.
I Istanbul spelades en av de första bondfilmerna in på 1960-talet, Agent 007 ser rött och delar av handlingen utspelas här i den f.d. kyrkan.
Inspelningen kantades av många problem. Största svårigheten var att hålla från sig alla nyfikna människor. Utanför byggnaden stod tiotusentals turkar, som alla ville få en glimt av Sean Connery.
Skådespelaren upplevde nog en lättnadens suck, när han kunde fly in i denna sakrala byggnad.
Hagia Sofia är som sagt magnifik.
Mvh Fredrik
