Jag och min arbetskollega B-O bestämde oss för att åka till Bergen, Norges andra stad. Vi var ett gäng på gamla arbetet som gjorde en resa varje år till en Hansastad och vi två var resterna av denna grupp. Ingen ville åka hit mer än vi, eftersom det är så dyrt i Norge. All ära till de övriga Hansastäderna nere på kontinenten, men för en historieintresserad person som mig känns det mer lockande att besöka Norges äldsta och inflytelserika Hansastad. Vi passade på att göra det som är populärast i Bergen, att ta sig en tur upp till Flöyen. Bergstoppen är 400 meter och hit upp går en rälsbana. Om våra upplevelser där uppe ska detta spännande blogginlägg handla om.
Att skriva att utsikten är fantastisk, är helt riktigt. Man ser hela staden och vi hade även tur med vädret i denna Nordens nederbördsrikaste stad. Det regnar konstant från oktober till maj varje år. Uppe på berget kryllade det av turister som vi var behjälpliga med, när de ville nyttja vår fenomenala förmåga att ta kort. Bland alla japaner och amerikaner sågs en och annan norrman också. Det ligger även en restaurang här uppe, men det fanns inte på kartan att man skulle äta eller ens ta en öl där. Vi brydde oss inte att titta på priserna, när det borde vara svindyrt. Jag och B-O hade redan vår stampub, Pub Vågen nere vid hamnen, ett sunkhak med massa alkisar som sörplade öl och rökte i den avskärmade delen av lokalen. Så vi satt själva i övriga utrymmet och drack öl, men det var helt okej, för både jag och B-O insåg att man inte hade så mycket att snacka om med de norska alkisarna, det skulle vara ölpriserna i så fall.
Det mest spännande vi råkade ut för, var att det tydligen finns två färger på tågen, det röda och det blåa. Detta ställde till det för oss, när det var bara ena som stannade vid hållplatser på vägen upp och ner till Flöyen, och sällskapet skulle av halvvägs för att gå fjällvägen ner till staden. Det blev lite åkande upp och ner. Men det löste sig, men konduktören såg lite misstänksamt på oss, han tänkte nog att vi var några snåla svenskar som nyttjade deras bergbana flera gånger utan att betala för oss.
Fjällvägen var vacker och ledde oss ner till Bergen och den delen av staden är full med fina gamla trähus. Det var en perfekt omgivning att strosa runt i. Vi blev hungriga och begav oss till hotellet som hade utlovat gratis våfflor till alla hotellgäster, men man fick grädda dem själva. Det var inga problem för mig och B-O. Därmed avslutas denna berättelse. Om du kommer till Bergen, passa på att ta en tur upp hit och vill du grädda gratis våfflor, så får du ta in på Hotell Comfort Holberg. Kaffet var gratis också, kan det bli bättre? Mvh fredrik www.floibanen.no/historie
