Jag tänkte ta chansen att berätta om denna underbara park, Frognerparken som inrymmer den stora Vigelandsanläggningen. Man får ta sig en liten tur norr om centrum för att komma hit, men det är inte längre än att det går att ta en promenad hit på 30 min, under förutsättning att du har bra lokalsinne. Mannen som har skapat denna fantastiska anläggning heter Gustav Vigeland(1869-1943). Ska jag se hans liv strikt historiskt, så kan man säga att han föddes som svensk undersåte för att bli norsk och slutligen dö som tysk. Gustav Vigeland räknas som en av Norges största skulptörer och var samtid med vår Carl Milles. Han har även gjort den medalj som delas ut i samband med Nobels fredspris. När Oslo kommun köpte upp hela området i början av 1900-talet, så avsattes en del till att bli en skulpturpark. Staden betalade lön till Gustav Vigeland så att han kunde ägna sig på heltid att skapa konstparken. Här arbetade han från 1924 fram till sin död 1943, d.v.s även under den tyska ockupationen. Allt blev klart 1950 och har kompletterats med en del figurer som bygger på konstnärens originalritningar. Temat för parken är människans olika livsstadier. Skulpturerna föreställer människor i olika åldrar. Anläggningen omfattar ett grönområde på 320.000 kvm med 212 skulpturer. Idag är den en av Norges största turistmål. 
Mitt i parken finns monolitplatån som består av 121 figurer. Högst upp står en monolit som är 17 meter hög. Ordet monolit betyder en eller ensam på grekiska. Att resa pelare och obelisker är något som går att finna i alla stora mänskliga civilisationer Hela monoliten består av människor som slingrar sig till en enda stor massa. På platån föreställer de 36 figurgrupperna släktens gång och människans relationer till varandra.Det är verkligen storskaligt och ger ett mäktigt intryck. Undertecknad hade turen att nästan vara ensam här, när besöket till anläggningen skedde en kall januarimorgon.
Framför monolitplatån står en gigantisk fontän som bärs upp av sex stora jättar. Den blir liten i sammanhanget, men hade springbrunnen stått ensam på ett torg, skulle den totalt dominera blickfånget.
Avslutningsvis vill jag rekommenderar den norska filmen, Elling. Den handlar om två personer som skrivs ut från ett mentalsjukhus där de har bott hela sitt vuxna liv. Nu ska huvudpersonerna flytta tillbaka till verkligheten. Eftersom ingen av dem har varit med en kvinna kläcks idén att besöka denna park. Här går de runt och kramar statyerna och är överlyckliga. Filmen är både rolig och sorglig, men har ett bra budskap om hoppet att kunna förändras efter sina egna resurser samt att leva i värdighet trots sina brister.
Till slut vill jag bara nämna att om lusten efter Gustav Vigelands statyer och skulpturer inte avtar efter ett besök i Viggelandsparken, finns möjligheten att se en till i Stockholm. Den finns på Thielska galleriet ute på Djurgården. Mvh Fredrik http://www.thielska-galleriet.se/
