Vid Nilens strand ligger detta enorma tempelområde som kallas för Karnak. Templet byggdes för att hylla gudarnas konung Amon. Han räknas som en av de viktigaste gudarna i den egyptiska mytologin. När en ny farao föddes trodde folket att Amon fanns förkroppsligad i faderns gestalt, och därmed blev far till barnet. Därför ärvde den nya Farao sin fars gudomlighet. Faraon Tutankhamons namn betyder "Tut-liv-Amon" d.v.s. Tut vars liv kommer från Amon. Efter Gizas pyramider är Karnak Egyptens främsta faraoniska plats. De gradvisa utgrävningarna har blottlagt tempelkomplexets ursprungliga struktur, som uppfördes under en 1.300-årig period och täcker ett vidsträckt område strax norr om Luxor. Från sin anspråkslösa form under 11:e dynastin, 2125 f.Kr-1985 f.Kr gjorde farao efter farao tillbyggnader och förändrade det, för att lämna spår efter sig på landets mest betydelsefulla religiösa centrum. Under den 19:e dynastin 1295 f.Kr-1186 f.Kr arbetade 80.000 personer här som grovarbetare, vakter, tjänare och präster. Området låg begravt i sand i över 1.000 år innan utgrävningar påbörjades i mitten av 1800-talet.
I templets mitt finns den gigantiska Hypostylhallen. Taket som är borta sedan länge stöttades upp av 134 pelar som är i varierande höjd, från 10 upp till 24 meter. Hallen var centrum i tempelkomplexet. Där dyrkades Amon av prästerna. Denna del var inte tillgänglig för övriga befolkningen, utan endast för prästerna och Farao själv. Det finns även spår efter kristna målningar, när templet en kort tid brukades av de första kristna i området, på en bild ovan ser man konturerna efter en målning som ska föreställa Jesus.
Jämte bildningsresan till klassiska städer i Europa, var en resa till Egypten något av det mest spännande och lärorikaste en 1800-tals resenär kunde företa ta sig. Efter landstigning i Alexandria transporterades rika europeiska turister till Kairo. Här ägnades flera dagar åt stadens sevärdheter. Sedan steg de på en ångbåt och begav sig upp på Nilen. Tempot var långsamt och det tog veckor att färdas hit. Dåsiga dagar på däck varvades med vandringar genom öknen där man kunde hänföras av det antika Egyptens nyupptäckta hemligheter. En som gjorde en sådan resa var den brittiska deckarförfattarinnan Agatha Chritstie (1890-1976). Inspirationen blev så stor att hon skrev en av sina mest kända böcker med tema från områdena runt Luxor, Döden på Nilen. I boken får vi följa hur hennes karaktär Hercule Poirot löser en mordgåta som utspelas på en av alla dessa långsamma ångbåtar som transporterar rika européer. Hercule Poirot är nära att förolyckas i Karnaktemplet när mördaren försöker släppa ner ett stort stenblock på honom i Hypostyhallen. Men Hercule Poirot reder sig och löser så småningom mordet. Orkar ni inte läsa boken, se filmen den är lika bra. Kom ihåg att Hercule Poirot är belgare och inte fransman, något som han ständigt fick påminna sin omgivning om.
Att säga att tempelområdet är fantastisk, räcker inte, att hitta ord för en beskrivning av hur enastående denna plats är finns inte heller, så undertecknad avslutar kort med att säga, "åk hit". Mvh Fredrik http://www.agathachristie.com/
