I Åbo bor undertecknad numera alltid på Hamburger Börs. Jag har övergett mitt vandrarhem som ligger längre ner på slottsgatan och tidigare var polisens lokaler för tillnyktring. För mig är det något speciellt med Åbo. Staden är ibland sämre än sitt rykte, ibland bättre, men rykte har den, till den grad att orten tydligen alltid väcker debatt hos andra storstadsbor i Finland. Men för en Åbobo är det regeln att det är bara de som får kritisera staden, en utomståendes anmärkningar är inte accepterade. Man har förstört så mycket av sin innerstadsbebyggelse, att det har gett upphov till namnet Åbosjukan, d.v.s. när en stad har rivit alldeles för många hus så att det blir en obalans mellan gammalt och nytt. Det är ironiskt, byggnader som klarade bombningarna under kriget stod inte pall för stadens planerare. Och så var det Hamburger Börs. När hotellet till stora delar jämnades med marken för att ersättas av ett nytt 1979 var också fasadbiten på sidan på rivningslistan. Stora skaror med studenter protesterade mot detta och ockuperade byggnaden. Ungdomarna slängde ut stora svarta sorgband från matsalsfönstren. Detta väckte upp en opinion. Nu fick det vara färdigrivet, i alla fall för ett tag. Huset räddades. Idag bor jag centralt vid det stora köptorget där Hambuger Börs ligger. Hotellet består av en modern del med den gamla jugendbyggnaden på sidan. Tillsammans med Valdermars i Riga är de mina absoluta favorithotell. Här sover jag lika gott som hemma, kanske till och med bättre.
Denna vackra vy mötte mig en kall vintermorgon från fönstret. Mitt emot ligger den ortodoxa kyrkan och vid sidan finns Svenska teater som har fått sin vackra trappa att försvinna ner i stadens gyttja. För husen sätter sig i den lera som Åbo är byggt på. Det är ett stort problem och alla byggnader måste någongång åtgärdas mot detta. När man köper lägenhet i Åbo är sättningar det första som kollas, ungefär som vi tittar i Stockholm om stammarna är bytta. Det leder mig osökt in på matsalen i den gamla delen av hotellet. Denna fastighrt har satt sig rejält. Det är där gästerna äter frukosten. Men innan tänkte jag svamla lite om själva ordet frukost, som kommer från tyskan och betyder tidigt mål. Men försköts till att vara den första måltiden som åts efter första arbetspasset. I takt med de ändrade arbetstiderna och måltidsvanor flyttades den seden framåt och blev till lunch och frukosten återgick till att vara tidigt morgonmål. Men i Danmark äter man frukost när vi äter lunch och morgonmad när vi äter frukost. Hängde du med? 
Det är lika roligt varje gång att gå i trappan upp till matsalen. Den lutar åt alla håll. Det känns som man är i det lustiga huset på Gröna Lund. Väl inne i den vackra lokalen dukas det upp en riktig frukostbuffé. Det finns allt som jag anser ska ingå i frukosten. Där får jag alltid knaperstekt bacon, karelska piroger med äggsmör och det härliga finska grova brödet, nybakat och färskt. På mina mackor kan jag lägga goda skivor finsk korv och riktig smörgåsgurka. Dessutom är Finland det enda landet utanför Sverige som har lärt sig att koka gott kaffe och här är inget undantag. Doften av nybryggt kaffe sprider sig över rummet. Matsalen lutar åt ena hållet, det känns lite som att man är på sjön, att det gungar lite lätt. Avslutningsvis läses de svenskspråkiga tidningarna Åbo underrättelser och Huvudstadsbladet. En bättre start på dagen kan inte fås, mätt och belåten kan jag senare gå ut och möta mitt Åbo. Mvh Fredrik www.sokoshotels.fi/
