Cameron Highlands är den mest kända bergsområdet i Malaysia och är uppkallad efter mannen som kartlade området på 1880-talet, William Cameron. Orten ligger inbäddad mellan böljande dalar och berg. Klimatet är uppfriskande svalt. Det växer blommor, frukt och grönsaker i överflöd, för att inte nämna den gröna mattan av teodlingar. Allt smakar bättre än nere i låglandet och allt odlat blir häpnadsväckande välväxt. En del blomkålshuvuden är stora som fotbollar. Varenda bit av marken är brukad och grönsaker och frukter växer på uthuggna terrasser längs kullarna. Området var som mest populärt under mellankrigsåren, den tid när det var en brittisk koloni och styrdes av kung Georg V (1865-1936). Se bild nedan. Under hans regeringstid var Storbritanniens imperium som störst. Hit upp åkte tjänstemännen och officerarna i kronkolonin Malaysia för att slippa hettan under de varma månaderna. Detta har gett avtryck i bebyggelsen. Det är många fina hus som går i brittisk tudorstil. 
Jag och min kompis bodde på ett enkelt vandrarhem i huvudorten Tanah Rata. Det var ljuvligt skönt att vakna på morgonen och känna att luften var lagom varm, höra fåglarna kvittra och njuta av stillheten. Dagarna tillbringades vandrande på fälten eller i skogen. På kvällarna hamnade man hos de indonesiska gästarbetarna, som bodde i enkla skjul i närheten. Där fanns ett pingisbord och de utmanade oss i hårda matcher. Annars satt vi på huvudgatan och åt steamboat, en typisk kinesisk rätt, där maten tillagas i en ångande soppa eller buljong.
Gänget som hängde ihop kom från olika länder, USA, Holland, Australien och vi så klart. Samir från Holland införde hårda språkrestriktioner. Alla var tvungna att prata engelska med varandra. Det kändes lite underligt att prata med polaren på utrikiska. Men det blev man tvungen till för Samir hade stora öron och kom med förmaningar om han hörde det svenska språket talas. Så vårt språk fick läggas i malpåsen för några dagar. Samir är mannen på bilden ovan som serverar oss te.
Ett besök till den här orten är inte komplett utan en tur till en teodling. De mest kända plantagerna tillhör Boh Tea, det första godset på höglandet. Produktionen ligger på 4.000 ton te per år. Vi besökte fabriken och fick se hela tillverkningsprocessen, hur tebladen går genom föråldrade maskiner, torkmaskiner, rullare och jättesillar för att slutligen bli ett av de finaste teerna i hela världen. Tiden i Cameron Highlands var ljuvlig. När färden gick vidare var det en svensk sommar som lämnades för att komma tillbaka till den klibbiga tropiska värmen nere vid kusten. Mvh Fredrik http://www.cameronhighlands.net/
