Magaluf på Mallorca hör till de första stora charterorterna som kom i början av 1950-talet. Staden ligger strax väster om öns huvudstad Palma och nås enkelt med buss från flygplatsen. Denna turistmetropol är överöst med stora betonghotell, som uppfördes snabbt, då Spaniens turistindustri växte explosionsartat på 1960 och 1970-talet. Man byggde för att ta emot så många besökare som möjligt. Då var lockelsen sol och billig sprit för oss i norra Europa. Idag har vi turister högre krav. Ortens rykte var som sämst i början 1990-talet, när många ungdomar åkte hit på rena fylleresor och där charterresorna anordnade barrundor som bara gick ut på en sak, att bli stupfull. Området är fortfarande översållat med barer och enkla restauranger, men myndigheterna håller på att försöka städa upp, att få Magaluf mer barnvänligt samt locka andra grupper som pensionärer hit.
Jag var där under Magalufs storhetstid, när gatorna var fulla med stökiga ungdomar från norra Europa. Undertecknad hade muckat från lumpen och var här i två veckor med några kompisar. Mina polare hade bokat tre veckor. Resan hit var svindyr, det fanns aldrig några restresor till Magaluf, utan de såldes snabbt på förvåren varje säsong. Det var verkligen en festplats, allt cirkulerade runt sprit och partyn. Vi var så klart inget undantag, men på slutet av resan såg man fram emot att komma hem och bara ta det lugnt. Ofta bildades stora gäng som drog fram från bar till bar, och på sennatten ragglade man hem. Sedan var det samma procedur igen nästa dag för att upprepas så varje dag under resans gång. Denna sommar hade Orup en hit med titeln Magaluf, som spelades oavbrutet på alla ställen där det hängde mycket svenskar. Den låten har det nynnats många gånger på och just textraden...hör måsarna skrika. Så här i efterhand undrar jag om det var särskild många måsar där. Cresendot på resan, blev sista kvällen, när vi slog på stort och hamnade på en bar som hette Rogers. Här kunde man köpa enorma drinkar, vilket vi gjorde. In på bordet kom en 12 liters drink, som kostade ungefär 800 kronor, vilket var mycket pengar på den tiden. Med drinken dök det upp nya vänner, för det fanns inte en chans att vi klarade att få i oss allt. Runt den hängde gänget hela kvällen och drack och drack. Det engelska punkbandet Toy Dolls skrev en låt som heter, "I had enough in Magluf". Och så tror jag de flesta turisterna känner när de lämnar detta turistgetto.
