lördag 1 maj 2010

Fem chaufförer i Valencia.


En resa till Valencia stod äntligen på agendan. Denna gång hyrdes en bil, då tågtiderna inte matchar fotbollens spelschema. Färden startade tidigt en regnig morgon i Alicante.
Framför ratten sattes Enrico, gruppens mest körvane chaufför. Till sin kartläsare hade han Bernardo, som både kunde språket och var väl bevandrad med regionen. Det fanns även tre hjälpchaufförer i baksätet, varav en saknade körkort. Men B-O kunde det här i alla fall.
Förutsättningarna var goda för en lyckad körning upp till apelsinens huvudstad, Valencia.


Huvudskälet till resan var att se Valencia CF möta Getafe CF på den slitna Mestallastadion. Vid ankomst, efter några felkörningar, där höga strålkastarställningar antogs som vägledande till arenan, nådde vi till slut fram.
En gammal man med hatt som möttes vid bilen säger att matchen ska spelas på måndag och inte söndag, den dagen som vi befann oss här. Alla antog att gubben var knäpp, men han hade rätt.
Där stod vi med skägget i brevlådan. Vad ska man göra nu? Gänget fick tillbringa en meningslös dag i Valencia istället. Några i gruppen gladdes, när de trodde att en match kostade typ 10 Euro i inträde. Men när de fick höra det verkliga priset, kom ångesten krypandes längs deras ryggrad.
Men istället fick vi andra ångest för den uteblivna matchen.
Ovan syns jag fasthållen med dessa två herrar vid fotbollslagets monument.


Valencia är Spaniens tredje största stad. Romarna grundade orten 137 f.Kr. Här har många kulturer och religioner samsas, men också kommit i konflikt med varandra.
Morerna intog området 714 e.Kr. Detta skedde utan några större uppoffringar. Invånarna såg framemot sina nya progressiva härskare. Islam var vid den här tiden, mer framsynt och välutvecklat än kristendomen. Alla provinser i söder blomstrade, medan de kristna enklaverna i norr låg i träda, efter långa inre motsättningar och krig.
Den berömda riddaren El Cid intog staden 1094 och förvandlades Valencias moskéer till kyrkor. Efter olika maktspel kom han att landsförvisas. Området intogs igen av morerna som slutligen fördrevs 1238 efter en blodig sammandrabbning.
På 1500-talet var Valencia en av Medelhavets största städer.
Sedan kom förfallet. Ett otal konflikter och krig drogs över regionen. Under Spanska inbördeskriget led invånarna hårt av den blockad som Francos trupper utsatte den för.
På 2000-talet har en ny blomstring börjat. Många tror att Valencia kommer bli Spaniens nästa dragplåster, som en av Europas stora turistmagneter. Än så länge är den bara apelsinens okrönte huvudstad.
I regionen odlas mängder med citrusfrukt.
Vi fick uppleva en stor parad och dålig mat. Efter detta tog bilen oss söderut mot Alicante. Nu skulle gruppen åka motorvägen som gick via inlandet istället. Den var gratis.
Flertalet av bilens passagerare började tvivla på Enricos och Bernardos körning. Alicante blandades ihop med Albacete och vips var gänget på väg mot Madrid. Efter vissa korrigeringar och en uppmärksam undertecknad som hindrade färden att hamna i Murcia kom vi äntligen hem.
Ett visst beröm får utlovas till Enrico, som trots flera körorder samtidigt höll sig lugn. Kartläsaren Bernardos förtroendekapital i framsätet är dock förbrukat.
Där ska B-O sitta istället vid en eventuell ny bilresa i framtiden. Då ges endast en körorder och den följs oavsett om vägvalet är rätt eller fel.
Men det blir enklare så.
Adios Fredrik
www.valencia.es/