Karl XI (1655-1697) är Sveriges minst belästa monark, och hade troligtvis grava läs- och skrivsvårigheter. Idag skulle man säga att han led av dyslexi. Den enda boken som lästes regelbundet var bibeln. Under kungens regeringstid rådde en sträng syn på kristendomen. Det brändes ett otal häxor på bål i Sverige och i provinserna på andra sidan Östersjön var det gamla gubbar som låg i riskzonen. Folket var vidskepliga och trodde fortfarande på övernaturliga väsen som tomtar och troll. Trots att vi hade varit kristna i över 600 år. Faktum är att ingenstans i världen brändes det så många människor på bål som i det svenska riket. Kyrkan hade total kontroll på människorna och det var kyrkotvång. Sverige var krigstrött och en fattig stormakt. Prästen i socknen hade nästan oinskränkt inflytande. Till slut ingrep kungamakten och stoppade häxbränningen. Ingen får utmana statschefen om styret i landet. Kyrkan tillrättavisades. Karl XI:s period kännetecknades också av att det för första gången på över 100 år uppkom en längre period av fred. Efter det segerrika men kostnadskrävande skånska kriget 1675-79 kom freden till riket, och den stannade i över 20 år.
I Tallinn uppfördes en träkyrkan utanför den medeltida stadsmuren. Kyrkan döptes efter den regerande svenska kungen. Klockorna gjuts i Stockholm. När ryssen attackerade staden 1705 brändes byggnaden ner. Alla hus utanför stadsmuren förstördes av de svenska försvararna. Men det hjälpte inte, Tallinn föll i alla fall. På mitten av 1800-talet byggdes en ny, denna gång i sten, som är Tallinns största sakrala tempel. Kyrkan heter fortfarande Karl XI:s kyrka och här ringer ännu en av de klockor som tillverkades i Stockholm. Att jag sprang på den var en slump, trött efter att ha letat efter min senap som jag alltid köper i Estland, behövde kroppen en vilopaus. Kyrkan var öppen och inne var det helt tomt. Ett perfekt ställe att återhämta sig en stund. Nedan syns min underbart goda senap.