Fikadags i Abu Dhabi.

Det är 200 km spikrak motorväg mellan Dubai och Abu Dhabi. Trafiken är hektisk. Min vistelse i den senare staden, är ett besök i Förenade Arabemiratens huvudstad.

Fram till 1960-talet bestod samhället av lerhus. Den tidigare shejken sparade på pengarna. Han trodde inte att oljeintäkterna skulle bestå en längre tid. En statskupp med stöd från Storbritannien ändrade kursriktning.

Den nya härskaren spenderade och så har det fortsatt.

Här följer man de islamiska levnadssättet mer noggrant än i Dubai. Arkitekturen är stram och likriktad. Den måste inordnas efter vissa muslimska principer.

Monumenten på torgen är gigantiska tekannor, ljusstakar och vaser, se bild ovan. Alkoholen är strikt reglerad och serveras på ett fåtal lyxhotell.

Klädseln är mer konservativ.

Myndigheten undviker att informera på engelska i den offentliga miljön. Med vissa undantag som t.ex. trafikskyltar. Detta borde göra att Abu Dhabi känns mer arabisk.

Men under ytan finns dubbelmoralen.

Även om denna konservativa metropol gör sitt bästa att följa islams riktlinjer, känns allt väldigt amerikansk. Bara höghus, breda gator och en massa köpcentrum.

En väldigt steril och torftig urban miljö. Ingen puls och glädje. Värst är de anonyma regeringskvarteren.

Mitt intryck av Abu Dhabi i efterhand är att orten bara är tråkig och fantasilös. Hit vill jag inte igen.

Undertecknad hade bokat upp sig på en heldagstur till staden.

Första stoppet, var ett traditionellt båtvarv. Där sliter arbetare från Sri Lanka för 1.000 kr i månaden. Gästarbetarna utnyttjas hänsynslöst.

Sedan följde ett flertal besök på alla dessa gallerior.

Invånarna i huvudstaden har regionens högsta köpkraft. Man möts av vandrande tält, där armarna sticker ut hållandes massa påsar med varor. För att i nästa stund se vagn på vagn fyllas med statusprylar som har impulsköpts.

Shoppingtemplen är stora och färglösa.

Ta mig härifrån.

Jag har sagt det förr, men det tål att upprepas, shopping är verkligen fördummande.

Abu Dhabi sitter på 10% av jordens kända oljereserver, så konsumtionsfesten lär pågå ett tag till. Emiratet står för 57% av landets BNP.

Men det kulturella kapitalet är obefintligt

Bussen tog oss kors och tvärs genom staden. Det var förvånansvärt lite trafik. I Dubai har trafikplanering havererat, men här fungera den. Ett av få positiva intryck av metropolen.

Det bor cirka 850.000 människor i Abu Dhabi. Endast en på fem är medborgare i Förenade Arabemiraten. Gatubilden domineras av stressade gästarbetare.

Största anledning till mitt besök, var att turistgruppen skulle få dricka te på det sjustjärniga Emirates Palace.

Lyxhotellet kostade över 20 miljarder att bygga. Enligt ekonomer kommer hotellet aldrig att tjäna in detta. Men hotelledningen behöver inte oroa sig, eftersom staten äger det.

Abu Dhabi vill inte vara sämre än sin rival Dubai, som var först ut med ett sjustjärnigt hotell.

Emirates Palace invigdes 2005.

Det finns 302 rum och 92 sviter. Sen tillkommer 16 palatssviter på de två översta våningsplanen. Priserna börjar från 4.000 kr och uppåt per natt. Inredning som guld och marmor är standard.

Dyraste övernattningen kostar 110.000 kr.

Det underjordiska garaget rymmer 2.500 bilar. Hotellet har även en egen marina, badstrand och golfbana.

Här skulle vi få dricka afternoon tea. Det var lyx utöver det vanliga. Troligtvis kommer inte undertecknad att få uppleva så mycket överflöd igen. Egentligen har jag inget behov av de heller.

Men det är intressant att se andra miljöer, än dem man själv lever i.

Jag var förvånad att de släppte i vanliga charterturister på ett sånt exklusivt ställe. Den lyxiga atmosfären blir mer alldaglig med oss springandes här.

Men hotellet behöver alla inkomster som kan fås, så då är det bara och tacka och buga när vi lågpristurister kommer på besök.

Mvh Fredrik

www.emiratespalace.com/en/home.htm/

Hybris råder i Dubai.

Dubai är ett av sju emirat som bildar landet Förenade Arabemiratet. Abu Dahbi är det största och rikaste. Dubai är nummer två. Det är en stor rivalitet mellan de två områdena.

Staden satsar på turism och handel när emiratets olja börjar sina och endast 10 % av inkomsterna kommer därifrån.

Man har alltid livnärt sig på handel och smuggling med grannländerna.

Dubai och Förenade Arabemiratet var under brittiskt inflytande från 1600-talet fram till sin självständighet 1971.

Nästan allt är byggt i nutid, från 1960-talet och framåt.

Medborgarna bor i välbärgade förorter medan innerstaden befolkas av de många fattiga gästarbetarna från Indien, Pakistan och Bangladesh.

Det byggts febrilt, hybris råder. Projekten är enorma och unika. Det ska byggas högsta byggnaden, största köpcentrumet, konstgjorda öar och sjustjärniga hotell.

Ingen ifrågasätter. Utan alla kör på i högsta fart. Jag har aldrig varit i så många köpcentrum som här. Butikerna är enorma men var är kunderna?

Längs kusten byggs tre konstgjorda öar som ser ut som palmer, dessutom anlägger man öar som ska likna en världskarta, där varje land är till salu.

Sverige var ännu inte uppköpt.

Ovan syns paradgatan Sheikh Zayed Road som kantas av nybyggda höghus. Detta ska bli Dubais Manhattan. Allt uppförs snabbt med billig arbetskraft, där arbetarna jobbar i treskift dygnet runt.

På sommaren kan temperaturen nå upp till 50 grader, men det ska ändå byggas. För detta känner jag avsmak, arbetarna får högst 2.000 kr i månaden. För att spara pengar bor de upp till 8-10 personer i ett rum.

I Dubai bygger man med västerländskt arkitektur som förebild. I de andra emiraten måste man ta hänsyn till den arabiska stilen. Trots att gatan är femfilig åt båda hållen, är det konstant med bilköer.

I Dubai har alla i familjen en egen bil. Trafikplaneringen har havererat och man blir sittandes i timtals i dessa köer.

Enda undantaget är fredagar, som är den stora bönedagen.

Avslutningsvis hittade jag en gammal borg som emiratet förvarade sina skatter i fram till 1950-talet. Fästningen vaktades av män med gevär och kroksablar. Idag är ett historiska museum inrymt där.

Tänk vad tiden går fort.

Det var intressant att ha varit i Dubai. Men jag kommer nog aldrig att återvända hit. Det är väldigt mycket pengar och för lite kultur/historia att få mig att komma tillbaka.

Salem aleikum Fredrik

www.dubaitourism.ae/