Öltävlingen i Trogir.

Den lilla staden Trogir ligger några mil norr om Dalmatiens huvudstad Split. Atmosfären och pulsen är betydligt lugnare här, men även Trogir överrumplas varje sommar av horder med turister.

Idag bor det knappt 13.000 personer i samhället, majoriteten är kroater.

Grundad av greker, koloniserad av romarna kom den så småningom att styras av stadsstaten Venedig mellan åren 1420 till 1797, sen kom österrikarna och kontrollerade området till 1918.

När nya staten Jugoslavien utropas kastas de italienska medborgarna ut från orten. De utgjorde halva invånarantalet.

Under andra världskriget ockuperades Trogir med resten av Dalmatien av det fascistiska Italien.

Diktatorn Mussolini uppmuntrade sina landsmän att återvända. Kriget förlorades och territoriet befriades av diktatorn Tito som bildade en socialistisk stat.

Till slut blev Kroatien självständigt 1991 efter ett kostsamt inbördeskrig.

Hela samhället präglas av sina tidigare herrar, främst den italienska perioden, som har satt sina tydliga avtryck i arkitekturen.

Det syns att Trogir har varit en välbärgad stad.

Efter många svåra år då myndigheterna lät staden förfalla har man nu börjat att restaurera den.

I stadskärnan finns 10 medeltida kyrkor.

År 1997 satte UNESCO upp orten på sin världsarvslista.

På torget står det vackra klocktornet med sin karakteristiska blå urtavla. Perfekt för oss turister som är här i endast några timmar och saknar en egen klocka.

Jag och kusinen Jonas och en kille som kallades katten (Han sov jämnt, därav smeknamnet) åkte på en bussutflykt längs kusten.

Efter att ha besökt kyrkorna och gått den obligatoriska vandringen, fick sällskapet någon timme över för egna upptåg.

Vi satte oss på en uteservering i skydd från den heta solen som stod i zenit.

Det var lunchtid, men gänget ville ha öl.

I den informella öltävlingen som undertecknad antog, dracks min pilsner upp först, till stor förvånad min från kusinen.

Han brukar alltid reta mig för att vara en supkruka, men i Trogir vad det omvända förhållanden.

Nöjd med bedriften återvände jag till bussen.

Mvh fredrik

www.burger.si/Croatia/Trogir/uvod_ENG.html

Stranden på Brac.

I Podgora vid Adriatiska havet i Kroatien var vi ett gäng som fick för oss att ta en badbåt till Brac.

I resan ingick mat och vin.

Det tog väl några timmar och den kombinerade kocken och sjömannen bjöd på kroatiskt vitt vin.

Väl framme fick sällskapet några timmar på egen hand.

Brac är den tredje största ön i Adriatriska havet och har en stark koppling till Italien, i och med att man löd under staten Venedig under många hundra år.

Den är 40 km lång och 15 km bred.

Det har funnit stenbrott här sedan antikens tid och den vita kalkstenen är väldigt eftertraktad som byggnadsmateriel, tack vare sin höga kvalité.

Vidsträckta skogar täcker en stor del av ön och längs kusten ligger små pittoreska samhällen.

Under Venedigs tid byggdes byarna längre upp i landet, för att lättare kunna försvara sig mot turkarna eller sjörövare, som strök omkring i Adriatiska havet.

Gruppen ville besöka den berömda stranden.

På öns sydkust ligger Bol, vars främsta lockelse ligger i den berömda långa stranden Zlatni Rat, som betyder det gyllene hornet.

Det är en triangulär klapperstensstrand som skjuter ut i havet. Stranden ändrar form med ebb och flod.

Här skulle även undertecknad övertyga resten av gänget, att man inte var någon badkruka. Det blev succé, jag sprang ner det djupa vattnet och tror att påståendet om min aviga inställning till att hoppa i havet dog där.

Eller?

Kusinen Jonas blev i alla fall mäkta imponerad.

Stranden var väl värd resan och kommer du hit till kusten, så kan jag rekommendera ett besök till Bol.

Tillbaka till båten och maten.

Den kombinerade kocken och sjömannen hade hunnit dricka en hel del, medans sällskapet hade badat.

Hela färden tillbaka skulle han skoja med oss och skåla. Rent ut sagt, var personen en jobbig jävel.

Vill minnas att det blev lite patetiskt bölande också mellan suparna.

Mannen påminde om en full kapten Haddock. Men den senare har sympatiska drag och det hade inte våran Haddock.

Mvh Fredrik

http://www.bol.hr/

Makarska rivieran i Kroatien.

Kroatiska kusten är enligt mig den vackraste i hela medelhavsområdet. Vattnet är kristallklart och stränderna perfekta, småsten istället för all klibbig sand som har för vana att vilja följa med badgästen hem.

Den del jag besökte, var Makarska Rivieran som sträcker sig söder om Split ner till Dubrovnik.

Huvudorten har samma namn. Hela kustområdet har starka italienska influenser och tillhörde under många århundraden republiken Venedig.

Makarska stad är navet längs denna kust. Här bor de flesta turisterna och där finns naturligtvis de mesta restaurangerna samt det största nöjesutbudet.

Vi tog lokalbussen hit från vår stad som ligger lite söderut. Själv var undertecknad nöjd med ett besök. Makarska är pittoresk och på sina håll vacker. Men det är alldeles för mycket turister här och vi spädde tyvärr på den statistiken.

I en av parkerna står en staty över Kroatiens förre president, som kom att frigöra landet från dåvarande Jugoslavien. Mannen var Franjo Tudman (1922-99). Han föddes i norra Kroatien, slogs med Tito under andra världskriget och blev Jugoslaviens yngsta general.

När landet bröt sig loss, blev gubben Kroatiens första president. Franjo Tudman ses som en landsfader, men är starkt ifrågasatt utanför landets gränser.

Framför allt när mannen drev ut de flesta serberna från Kroatien, i slutskedet av det jugoslaviska inbördeskriget 1991-95.

Resegänget bodde i den lilla staden Podgora, som likt föregående stad även kretsar runt oss turister. Men det känns inte lika uppenbart, sen var det betydligt lugnare här.

Trots att jag och min kusin Jonas la till extra för havsutsikt, vilket de andra inte gjorde, hamnade vi långt ner med en stekhet sol som låg på hela dagen.

Kompisarna hamnade högt upp i lä med fin utsikt över havet. Att förklara för mannen i lobbyn om detta tillägg var bortkastad tid.

En stor betongpelare fångar allas uppmärksamhet på orten.

Vi undrade också över den?

Pelaren är ett minnesmärke över socialistiska folkrepublikens Jugoslaviens flotta som grundades i staden 1943.

Hela forna Jugoslavien är fullt med minnesmärken över detta krig.

Bara i Bosnien och Hercegovina ska det finns över 5.000 monument, som minns olika tappra insatser/offer gjorda under andra världskriget.

Tiden här nere var perfekt. Jag kan inte klaga på något. Hotellet vi bodde på, var ett lätt bedagat kommunisthotell, bättre kan det inte bli i min värld.

På kvällarna tränade stadens ungdomar vattenpolo längs kajen. Sporten räknas som en av Kroatiens populäraste.

Mvh Fredrik

www.makarska-rivijera.com/hr/info.htm