Djävuls- och Silverbibeln stals i Prag.

På lillsidan i Prag, Mala Strana, ligger det berömda Strahovklostret. Grundat 1140 av en hemkommen tjeckisk biskop från Heliga landet.

Trots sina olyckor, som plundring på 1400-talet av de första protestanterna, Hussiterna, storbranden 1258 och slutligen stormningen 1648, när svenskarna intog hela området på denna sidan floden.

Då togs allt av värde och skickades upp till det expanderande universitetet i Uppsala.

Nordens äldsta lärosäte, grundat 1435 hade legat i dvala i närmare 100 år, innan Gustav II Adolf beslöt att satsa på det igen.

Stormakten Sverige behövde utbildade tjänstemän.

Hyllorna länsades av kunskapstörstiga soldater.

Flera tusen värdefulla manuskript och böcker försvann, det mesta dök upp i Sverige.

Men svenska och finska bondsönerna bytte bort en hel del mot sprit och mat. Törsten efter en berusning var större. Dessutom var knappt någon av beväringarna som kunde läsa.

Så lite av den tagna skatten kom åter till klostret.

Detta bibliotek, nu 800 år gammalt, är fortfarande ett av Tjeckiens främsta.

De klarade sig från den allmänna klosternedläggningen 1783 som drabbade regionen genom att hävda att man var ett lärosäte.

I klosterkyrkan har bland annat Mozart uppträtt.

När kommunisterna tog över 1948 lades allt ner och munkarna sattes i fängelse.

Efter 1989 kan du åter se brunklädda män i kåpor springa över gårdsplanen.

Ovan syns vi med att förfriska oss, medan sällskapet väntade på att biblioteket skulle öppnas.

Att få en öl serverad i Prag är nog det minsta problemet i denna metropol.

Här börjar många dricka redan tidigt på förmiddagen.

De mest berömda rummen är filosofiska salen och teologiska hallen. Den förstnämnda byggdes 1783 för att ta emot böcker från de nerlagda klostren i Mähren.

Utrymmet domineras av enorma bokhyllor i barockstil, samt det vackra freskomålade taket med sitt motiv föreställande mänsklighetens kamp för att vinna sann visdom.

En lätt doft från de läderinbundna skrifterna sprider sig över hela rummet.

Teologiska hallen är mer intim och har även den utsmyckats med målningar i taket. I rummet står ett flertal äldre jordglober.

Ovan syns bilder från det sistnämnda rummet.

Båda salarna har en nästan hörbar tystnad. Atmosfären blir därför förtrollande.

Finns möjligheten när du är i Prag, ta chansen och besök Strahovklostret.

Nu över till lite historia runt några av böckerna, som togs som krigsbyte av oss 1648.

Först ut är den berömda Djävulsbibeln, som numera förvaras på det Kungliga Biblioteket i Stockholm.

Detta verk räknas som det största bevarade handskrivna dokumentet från medeltiden. Formatet är 895 x 490 mm.

Boken väger 75 kilo.

Innehållet består av både det Gamla och Nya Testamentet, historiken Flavius Josefus skildring av det judiska folket levnadsöden och Isodor av Sevillas uppslagsverk, mannen anses vara en av kristendomens sista stora filosofer, samt en krönika om Böhmens uppkomst.

Dessutom finns det kalendrar, förteckningar och andra små skrifter, t.ex. en handledning i exorcism, som även har en illustration på djävulen, se bilden ovan.

Och det är därfrån boken har fått sitt namn på svenska. På latin heter verket Codex Gigas.

Enligt legenden skrevs Djävulsbibeln av en fängslad munk, som fick hjälp av den onde att fullborda allt på en natt.

Troligtvis skapades boken på ett kloster i regionen någongång under 1200-talet och fullbordandet tog nog närmare 30 år, men då fixade man det utan hjälp av satan så klart.

Till sist några rader om Silverbibeln, som förvaras på universitetsbiblioteket i Uppsala.

Det är en evangelibok, en samling av kortare texter ur bibeln skriven på det utdöda språket gotiska från början av 500-talet.

Därför räknas verket som kulturhistorisk ovärderlig när det gäller språkforskning.

Bladen är tunna purpurfärgade pergament av mycket hög kvalité, och bläcket som använts är antingen guld eller silver. Den dominerade silverfärgade texten har gett upphov till titeln.

Skriften kom till riket på hösten 1648, och hamnade i drottningen Kristinas privata bibliotek, när hon abdikerade skänktes den till en holländsk hovman.

Men i slutet av 1600-talet återköptes boken av Magnus De la Gardie och placerades i Uppsala.

En rolig anekdot, är att den berömda professorn Olof Rudebeck d.ä. (1630-1702) utförde förfalskningar i Silverbibeln.

Helt plötsligt hade Jesus gjort ett besök i Gamla Uppsalas hednatempel.

Syftet var att göra staden till den västerländska civilisationens vagga.

Olof Rudebeck d.ä. ligger begravd i domkyrkan i Uppsala, framför altaret.

Professorn skrev även den ökända historieboken Atlantican, där våra kungars ursprung förklaras med att de härstammar från gubben Noahs barnbarn Magog, samt att grekerna och romarna hade sitt ursprung i Sverige.

Inte dåligt. I sin iver och saknad av ett ståtlig förflutet, blev män som Olof Rudebeck d.ä. uppmuntrad av riket att skapa en mer ärofylld historia, så att Sverige kunde räknas som jämlike med de stora nationerna i Europa.

På gravplattan står det,

"Imortalem Atlantica, mortalem hic cippus monstratur - Atlantican visade att han var odödlig, att han var dödlig visar denna sten"

Sonen kom att bli Carl von Linnés lärare.

Ursprungligen hade Silverbibeln minst 336 blad, men av dessa är endast 188 stycken kända, 187 ägs av Sverige, det sista bladet hittades i Tyskland 1970 och är förvarat där.

Av de tidigare ägarna är förmodligen Karl den store (742-814) den mest berömda.

När skriften visades för allmänheten 1995 stals den, men återfanns ganska snart.

Numera är Silverbibeln bättre skyddad och hela boken är scannad på internet.

Mvh Fredrik

www.ub.uu.se/sv/Samlingar/Handskrifter/Silverbibeln/
www.kb.se/codex-gigas/Svensk-Codex-Gigas/

Toppluvan i Cesky Krumlov.

Ett besök i Prag, ledde till att jag bokade upp mig på en guidad tur ner till Cesky Krumlov. Min ciceron var iklädd rejäla vinterkläder, och en gul toppluva.

Det var marsmånad, och kölden höll fortfarande ett järngrepp över metropolens invånare.

Gruppen var ganska liten, så en minibuss räckte för att transportera oss till staden.

Så klart började undertecknad och ledaren diskutera Sveriges plundring av Prag, när gubben berättade, att enda gången han hade lämnat Tjeckoslovakien under kommunisttiden, var just till mitt land.

Ett besök till fabriken Bulten i Hallstahammar var skälet. Samma företag Thore Skogman (1931-2007) arbetade på i 10 år, innan musikframgången tog fart.

Efter sin död lämnade artisten 1.032 skrivna låtar, som finns registrerade hos STIM, mer än någonannan svensk har komponerat.

På vägen hem lyckades guiden få tillstånd att besöka Drottningholms slott. Där gick han, och retade sig på allt krigsbyte, som vi hade tagit från dennes hemstad.

Diskussion blev livlig, men vi kom på oss, att alla andra i bussen, nog inte var så intresserade av vår dispyt. De flesta var från USA, Japan och Australien.

Medan Thore Skogmans karriär gick spikrakt uppåt, fick min guide harva i den tunga industrin i Tjeckoslovakien, och som tack fick han en urusel pension, som måste drygas ut med stadsvandringar för oss utländska turister.

Efter resan skiljdes vi som vänner, och jag har sett gubben senare på andra besök i Prag.

Alltid iklädd sin gula toppluva.

Men nu ska undertecknad fokusera sig på resmålet, Cesky Krumlov.

Den medeltida orten är med på UNESCO:s världsarvslista, och ligger endast 30 km norr om Österrike. Det är cirka 200 km upp till Prag.

Området och Cesky Krumlov hade övervägande tysktalande befolkning, men de blev utvisade av presidenten Edvard Benes 1947. Det tyska namnet är Böhmisch Krummau.

Stadskärnan har fler än 300 skyddade byggnader, och domineras av renässansborgen på höjden, som är landets näst största slottskomplex efter Pragborgen.

Ätten Schwarzenberg styrde här från 1719 till 1945.

Sista fursten var officer i Tjeckoslovakiska armén och öppet emot Adolf Hitler.

Hans slott i Wien hade en svart flagga hissad under Österrikes ockupation, och judar var välkomna till trädgården, eftersom folket inte fick bevista stadsparkerna.

År 1937 bjöd mannen in Edvard Benes, och skänkte en miljon tjeckiska kronor till att bygga upp försvaret mot Tyskland. En oerhörd summa på den tiden.

Sonen hamnade i koncentrationsläger. Efter kriget tvingades han lämna allt, och blev betraktad som en landsförrädare.

Fursten fick tillbringa resten av livet i exil i Österrike, och kämpade förgäves med att försöka få tillbaka sina tillgångar.

Kommunisterna förbjöd honom att återvända.

Staden är en liten pärla med sina 14.000 invånare.

Floden Vltava ringlar sig genom centrum, mot sin vidare färd till Prag. På tyska heter vattendraget Moldau, samma som en av undertecknades favoritrestauranger i Stockholm.

Den ligger på Södermalm och serverar mellaneuropeisk mat, där olika schnitzlar är paradrätten.

Ett besök dit, är alltid rekommenderat.

Matstället ligger vid Hornstull på Bergsunds strand 33. Skölj ner krubbet med Stiegel, en god öl från Österrike, och njut av den spartanska men trevliga atmosfären.

Under kommunisttiden fanns det bara två restauranger i Cesky Krumlov, idag hittas över 80 i det lilla centrumet.

Anledningen är att staden har blivit ett oerhört populärt resmål, för tyskar och österrikare. Parkeringarna fylls med bussar, även under vintern, när jag var här.

Men charmen är total i alla fall, trots mycket tingel-tangel.

På stora torget står en intressant pestkolonn, ett överdådigt barockmonument, som hedrar sina döda i denna hemska farsot.

Endast Prag och Karlovy vary drar till sig mer turister.

Mvh Fredrik

www.ckrumlov.info/docs/en/kaktualita.xml

Gettot i Theresienstadt.

Vid ett besök i Prag, bodde jag i en lägenhet vid Nationalteatern. Där fanns folk från många länder. En judinna från Argentina fångade min uppmärksamhet. Hon var inkvarterad i våningen bredvid.

Det blev början till en liten flört. Tjejen ville följa med mig till Theresienstadt. Det var helt okej för mig. Resan var bokad via en judisk researrangör och detta var dagen innan. Det bestämdes att vi skulle gå iväg tidigt på morgonen. Av någon anledning dök hon inte upp så undertecknad stack iväg själv.

Vid hemkomst möttes man av en bister och sur uppsyn. Den planerade middagen på kvällen var inställd. Argentinskan var upprörd över att jag inte hade väntat. Att försöka förklara att det inte fanns så mycket tid att spela på hjälpte föga. Detta var en kulturkrock, vi förstod inte varandra. Efter en utskällning på spanska skiljdes våra vägar för gott.

Var resan värd en sabbad dejt?

Självklart, folk som inte fattar vikten av hålla tider, är inget för mig. Till middag åts det tjeckisk husmanskost som sköljdes ner med öl. Det var faktiskt skönt att slippa tjejen och istället njuta av lugnet och ensamheten.

Detta inlägg ska handla om besöket i Theresienstadt.

Theresienstadt var delvis ett genomgångsläger från vilket man skickade fångarna vidare till arbetsläger eller utrotningsläger. Gettot framhölls som en judisk bosättning. Vid dess tillkomst hade tågen sedan länge rullat österut till lägren i Polen.

Men att deportera vissa kategorier judar hade visat sig svårt. Framförallt var det problematiskt att motivera förflyttningar av judiska krigsinvalider samt dekorerade veteraner från första världskriget. Men även internationellt kända judar tilldrogs sig mycket uppmärksamhet.

Det var därför "mönstergettot" i Theresienstadt öppnades i november 1941.

Två månader senare, den 20 januari hölls Wannseekonferensen i Berlin. Detta illa beryktade möte, som fastställde att judarna skulle utrotas. Den slutgiltiga lösningen skulle genomföras med deportationer till läger i öst, där människorna skulle gasas ihjäl.

I protokollet nämns Theresienstadts funktion, se nedan:

"De evakuerade judarna kommer först att transporteras till så kallade genomgångsläger, från vilka de senare kommer att skicka österut. SS-Obergruppenführer Heydrich påtalade att en viktig förutsättning för genomförandet av evakueringarna är att man noga bestämmer vilka personer som skall omfattas av dessa åtgärder. Det är inte avsett att evakuera judar äldre än 65 år, istället ska dessa överföras till åldersgetton. Härför är Theresienstadt avsett. Även krigshandikappade judar och judar med krigsutmärkelser ska omfattas. På så sätt förhindras många interventioner"

Även om levnadsförhållandena i Theresienstadt var bättre än i andra getton, präglades tillvaron av sjukdomar, epidemier, hunger, vidriga hygieniska förhållanden samt överbefolkning.

Theresienstadt blev tidigt överfullt, staden var anpassad för 7.000 invånare. Tidvis bodde här över 53.000 judar. Tågen med människor anlände i snabb takt och för att avlasta staden genomfördes deportationer från Theresienstadt till Auschwitz.

Gettot kom flera gånger att användas i propagandasyfte, bland annat när Röda Korset besökte lägret den 22 juni 1944 och i april 1945. Inför besöken passade SS på att försköna området. Man planterade blommor, målade fasader samt spolade rent gatorna.

Lägret är även känt för den kulturella verksamhet som bedrevs av fångarna. Många var musiker, skådespelare, akademiker, författare och konstnärer. De uppförde konserter och teaterpjäser, höll föredrag, komponerade, tecknade och skrev.

År 2007 gav Ann Sofie von Otter ut skivan Terezin/Theresienstadt med sånger skrivna i gettot av ett tiotal kompositörer. Hennes far är värd ett inlägg, men jag hoppas kunna få in det en annan gång istället.

Från upprättadet i november 1941 och fram till april 1945 deporterades 140.000 hit. Över 80.000 fördes vidare till förintelselägren, varav 4.000 överlevde. Mer än 35.000 människor dog i gettot.

Jag blev guidad av en äldre kvinna bosatt i USA. Hon satt i lägret och överlevde. Tanten ingick i hemstadens födelsedagspresent till Adolf Hitler. Den lokala chefen gjorde hennes stad Brno judefri på Führerns 64 års dag.

Alla judarna deporterades till Theresienstadt. De flesta av Brnos judar skickades sedan vidare till Auschwitz.

Mvh Fredrik

www.scrapbookpages.com/CzechRepublic/Theresienstadt/TheresienstadtGhetto/index.html

Hotellet i Karlovy Vary.

Mitt bland alla vackra byggnader i den anrika spastaden Karlovy Vary ligger denna udda fågel.

Detta mastodont hotell byggdes under kommunisttiden och det förstördes flera kvarter av gamla fina jugendhus, för att bereda plats åt hotell Therminal.

Byggtiden varade i fem år. Hotellet invigdes 1976.

Många av husen som revs tillhörde den talrika tysktalande befolkningen som fanns här fram till 1945-47. Dessa år, blev den stora minoritetens ödesår, när över 2.6 miljoner tyskar blev utkastade av kommunisterna i dåvarande Tjeckoslovakien.

Jag åkte en gång tåg från Prag till Dresden och delade kupé med en äldre tysk som var född i dessa trakter. Trots mina brister i tyska lyckades jag förstå ganska mycket av hans intressanta levnadsöde.

Man brukar kalla minoriteten för Sudettyskar, efter landskapet som omger norra delen av dagens Tjeckien.

I Karlovy Vary bodde den fanatiska nazistledaren Karl Herman Frank. Denna enögde bokhandlare blev rörelsens ledare i Tjeckoslovakien. Efter kriget hängdes han i Prag.

Tyskarna fick lämna allt, vilket gjorde att Tjeckoslovakien hade ett enormt överflöd av bostäder, så mycket att man lät ett amerikanskt filmteam spränga sönder en liten stad.

Scenerna kan ses i filmen Bron vid Remagen.

Idag bor de flesta ättlingarna i främst Bayern och övriga f.d. Västtyskland.

När Tjeckien gick med EU fördes hårda förhandlingar mellan staterna. Man kom överens att inte låta tyskar få tillbaka förlorad egendom, inte heller att de fick köpa hus eller mark under en övergångstid av 25 år.

Jag och kompisen Enrico tog en heldagsutflykt hit med resguide och lunch. Eftersom det tar ett par timmar upp till Karlovy Vary från Prag fick gruppen maten vid ankomst.

Den intogs på hotellet, och bara det var en upplevelse, trots att restaurangen var tom, blev vi flyttade från ena bordet till det andra.

Ingen i gruppen förstod logiken, men till slut var personalen nöjd med vår bordsplacering.

Sedan rullade vår trerätters lunch in och de anställda sprang runt och serverade oss, utan något som vi tyckte rimligt system.

Men alla fick sin mat och den underbara efterrätten, Apfelstrudel mit schlagsahne.

Den går det inte att tacka nej till.

Hotell Therminal blev utflyktens höjdpunkt. Allt var så där härligt sunkigt, även om de hade piffat upp mycket fanns många skönhetsfläckar kvar.

Byggnaden får betraktas som en relik från en svunnen tid och vi fick ta del av den för en stund.

Resan avslutades med att sitta i de härliga röda och otrendiga fåtöljerna.

Atmosfären blev än mer perfekt, när ett grådaskigt regn öste över staden på eftermiddagen

Ett dubbelrum kostar ca 800 kronor. Hotellet ägs fortfarande av staten.

Om Enrico gifter sig, ska bröllopnatten tillbringas här.

Mvh Fredrik

www.karlovy-vary.cz/

Svejkens pub i Prag.

Den mytomspunna ölhallen Hostinec U Kalicha sägs vara platsen där författaren Jaroslav Hasek (1883-1923) skrev delar av sin bok "Den tappre soldaten Svejk".

Berättelsen handlar om soldaten Svejk som trots att han anses vara svagt begåvad blir inkallad i österrikiska armén under första världskriget. Jaroslav Hasek beskriver honom i boken som en odisciplinerad lögnhals, fyllhund och en uppenbar dumskalle, men som ändå hela tiden överlistar sina överordnade och armén.

Soldaten drar till synes helt oskyldig in sin omgivning i den ena knepiga situationen efter den andra. Komiken består i hur en godhjärtat person kan ställa till oreda i den politiska djungeln som en armé på marsch in i ett krig utgör.

Många anser att historien om Svejk är en av de främsta antimilitanta skrifter som har skrivits. Genom humor framställs militarismen som löjeväckande och människofientlig.

Boken innehåller också en svidande kritik av hyckleriet och dubbelmoralen under kejsardömet Österrike-Ungerns sista tid. Inte mist uppmärksammas de österrikiska tyskarnas och ungrarnas förakt för de slaviska folkminoriteterna, främst tjeckerna.

Jaroslav Hasek deserterade själv från österrikiska armén och anslöt sig till ryssarna. Han tillbringade långa perioder på mentalsjukhus och dog i tuberkulos.

Hans böcker brändes i det berömda bokbålet i Berlin.

Nazisterna hatade satir.

Atmosfären i denna slitna ölhall var underbar. Det såg ut som det borde ha sett ut i början av förra seklet. Stället är ofta fullbokat och vi hade tur att få ett bord. Ölen kom in i stora sedjlar och den är som alltid i Tjeckien välsmakande.

Egentligen borde man inte ha något att klaga på. Men maten var bedrövlig, en riktig turistmeny, som inte skiljer sig mycket från en restaurang på stranden någonstans i Spanien. De flesta tog en köttbit med pommes.

Portionerna var små och det kostade skjortan. Jag har aldrig ätit dyrare i Prag och ändå blev man inte mätt.

Smakupplevelsen var lika med noll.

Under kvällens gång kom det in några spelemän iklädda gamla uniformer. Med dragspel och tuba drog de igång sin "skönsång". Folk började klappa takten och en och annan stämde in i sången.

Gavs det inte dricks så tutade de en i örat, och jag blev en av de som det tutades på. Dock vill jag minnas att undertecknad inte var den enda att inte lämna dricks. Men någon skulle straffas och det blev jag.

Visst kan det var värt att gå hit, för att uppleva atmosfären, men i så fall skit i maten och drick bara öl.

Och lämna dricks om du inte vill bli tutad i örat.

Men vill man ha god mat också, besök restaurang Soldat Svejk i Stockholm på Östgötagatan. Där är det både gott och prisvärt.

Mvh Fredrik

www.vojtisek.tripod.com/hasek

Europas vackraste bro finns i Tjeckien.

På den medeltida Karlsbron trängs människor vid alla årstider, väderlekar och klockslag. Hela bron som kantas av barockstatyer är Prags mest kända turistmål.

Tidigt på morgonen börjar gatuförsäljarna göra i ordning sina stånd. Många av dessa hårdkokta företagare står där i ur och skur året om, stärkta av otaliga muggar hett kaffe.

Under varma sommardagar dignar bron under tusentals beundrande besökare. Man har fri sikt över Prag, med slottet på en sidan och på den andra syns gamla staden med en skog av kyrkspiror och torn.

Tittar man söderut, ser man Vltavas broar försvinna i soldiset.

Tyvärr är floden fortfarande en av Europas skitigaste. Den fungerade som stadens kloak under kommunisttiden.

Med pengar från EU har Prag idag påbörjat byggandet av ett fungerande avloppsystem.

Brobygget påbörjades 1357 på order av Karl IV (1316-78) som även tvingade bönderna i trakten att leverera ägg som blandades i murbruket. Detta för att göra konstruktionen starkare.

Det är under dennes tid som Prag växer till sig och blir en av de största och rikaste städerna i Centraleuropa.

Speciellt när Karl IV blir vald till kejsare av Tysk-romerska riket.

Flertal av statyerna kom på plats i slutet av 1600-talet. Många har vittrat svårt och flyttats för att skyddas mot luftföroreningarna. Idag är alla skulpturer ersatta med kopior.

Mitt på bron står den enda bronsstatyn. Klappas hunden på sockeln, kommer man enligt legenden att återse Prag.

Det vill jag göra. Se bild ovan.

Det berömda trettioåriga kriget fick sin startpunkt i Prag och kom även att avslutas här. Kriget befäste Sverige som norra Europas stormakt. I fredsförhandlingarna som pågick under flera år, tog svenskarna en sista chans att försöka inta Prag, som hade klarat sig från att plundras.

Fältmarskalk Christoffer Köningsmarck (1600-63) intogs lillsidan, där slottet ligger. Här fanns böcker, tavlor, statyer och annat krigsbyte.

Sverige tog sitt största byte någonsin. Bara fältherren Wrangel tog fem vagnslaster med värdesaker till sitt nybygge Skokloster, som höll på att inredas.

Drottning Kristina fick 700 målningar och Europas största myntsamling. Även en struts och ett lejon ingick i bytet. Ner kom också Karl X Gustav som fortfarande bara var tronarvinge med trupper.

Ännu mer kapital fanns på andra sidan.

Nu beordrades stormning, men invånarna mötte de svenska soldaterna på bron och hårda strider utkämpades. Katolska studenter och stadens judar stod för motståndet. Svenska armén retirerade. Men de var nöjda i alla fall, eftersom man hade plundrat kejsardömet Österrikes skattkammare.

Freden slöts några dagar tidigare. Med den tidens kommunikationsnät kunde viktiga beslut ta veckor innan det nådde befälhavarna.

Ute på Drottningholm kan du ta del av krigsbytet. Många statyer i parken kommer från plundringståget. Främst från Wallensteins berömda palats.

Christoffer Köningsmarcks son Otto blev även han officer i svenska riket. Han deltog i det skånska kriget 1675-79.

Senare gick mannen i ventiansk tjänst. Otto Köningsmarck har gjort sig ryktbar då han vid belägringen av Aten riktade kanoneld mot Parthenon. Försvararna hade ett krutförråd i byggnaden som sprang i luften.

Stora delar av templet förstördes och fick det utseendet som byggnaden har idag.

Går du till Karlsbron tidigt en vardagsmorgon, kan man ha tur att få bron för sig själv en stund.

Mvh Fredrik

http://www.charlesbridgemuseum.com/

Ölprovning i Pilsen.

En tågresa på 2.5 timmar tog oss till Pilsen. Samma stad som har namngett ordet Pilsner i svenska språket. En ort med stolta bryggartraditioner. Huvudanledningen var att besöka Pilsner Urquells fabrik.

Tjeckien är i mitt tycke det land i världen med godast öl. Pilsner Urquell är juvelen i kronan och producerar de populäraste sorterna, däribland min favorit Gambrinus.

Den är döpt efter ölfabrikörernas skyddshelgon. Enligt legenden var han en flamländsk kung som uppfann ölet.

På Kungsholmen fanns tidigare Gambrinusbryggeriet. En av gatorna bär fortfarande namnet.

I närheten ligger Restaurang Gambrinus på Hantverkargatan 36. Ett prisvärt ställe. Också en plats där man kan få denna öl på fat.

Varje dag anordnas visningar på bryggeriområdet. En sådan skulle tas.

Pilsner Urquell grundades 1842. Ortens små bryggerier enades om att gå ihop till ett stort istället. Tjeckiska namnet på drycken är Plenzsky Prazdroj. Internationellt används det tyska namnet. De flesta invånarna var tyskar.

Ölet skapades av Josef Groll och var banbrytande. I regionen producerades mörk och grumlig öl. Medan drycken i Pilsen var ljus och klar. Smaken är ganska besk. Det beror på den höga humlehalten.

Under kommunistiden övertogs fabriken av staten och drevs så fram tills den köptes på 1990-talet av det sydafrikanska bryggeriet SAB.

Turen tog ganska lång tid.

De flesta längtade till slutet, när man skulle få smaka på ölen, och det rikligt. Efter att fått höra allt i detalj. Från tillverkning till hur de rengör returflaskor började visningen att avrundas.

Guiden tog ner sällskapet i underjorden. Där nere finns enorma fat. Nu skulle det äntligen drickas. I de dunkla gångarna står tusentals med stora tunnor uppradade längs väggarna. Nog fanns det tillräckligt med dryck för oss alla.

Med förvånad min ser jag att gänget ges en varsin plastmugg. Sedan får man gå fram till en gubbe som öppnar kranen på en av tunnorna.

Ett glas öl fick vi, snålt tyckte jag.

Kanske var det bara en smakretare. Förhoppning fanns om mer. När alla gick vidare såg jag ett stort samlingsrum framför mig, fyllt med flaskor, men istället leddes flocken tillbaka till gårdsplanen där allt hade börjat.

Hungrig och irriterad förstod man att detta var alles.

Efter detta besökt skrek öltarmen. Vi gick till en lokal restaurang och drack där istället. Som tur är öl otroligt billigt i Tjeckien.

En halv liter på fat kostar ca 12-15 kr.

Mvh Fredrik

http://www.pilsner-urquell.cz/