Katarinapalatset i Tsarskoje Selo.

Katarinapalatset ligger i Tsarskoje Selo, en ort cirka 25 kilometer söder om Sankt Petersburg. Residenset härstammar från 1717, då en arkitekt fick i uppdrag att rita ett sommarpalats åt Katarina I (1684-1727) som var Peter den stores gemål.

Hon sägs komma från en fattig livlänsk familj och blev gift med en svensk soldat. Historiker placerar hennes ursprung i dagens Jekabpils i Lettland.

En stad som undertecknad har tillbringat några aktiva timmar i, sökandes efter en internetuppkoppling samt ätandes en seg köttbit.

Efter att ha blivit tagen som krigsbyte av en rysk officer, och via omvägar blivit älskarinna åt tsaren, gifte dem sig 1713.

Katarina I blev Rysslands första kvinnliga tsar, när han dog 1725. En annan intressant historia är att dottern Anna blev gift med Karl XII:s systerson Karl Fredrik av Holstein-Gottorp (1700-39).

När Katarina I dog efterträdes hon av Peter den stores son från första äktenskapet, som regerade i endast några år. Nu blev hennes andra dotter Elisabeth I ny härskare över Ryssland.

Den nya tsaritsan river slottet och låter den berömda arkitekten Bartolomeo Rastrelli bygga ett ännu pampigare sommarhus.

Bilden ovan visar en annan Katarina, nämligen den mest kända, Katarina den stora (1729-96). Det är hon som många förknippar med detta ställe.

Men regenten avskydde palatset, och tyckte att utformningen kändes gammalmodig.

Katarina den stora, var en tysk prinsessa som ingick äktenskap med Peter III, son till Karl Fredrik och Anna. Tsaren dog efter mystiska omständigheter och då klev frugan upp på tronen.

Katarina den stora var kusin med Gustav III.

Men de var inte särskilt förtjusa i varandra. Hon tyckte att han var en fjant, en uppblåst teaterapa som inte kunde slåss. Mellan åren 1788-90 utkämpade de ett krig mot varandra.

Ingen segrare kunde dock utropas. Fred slöts med oförändrade gränser.

Sonen till Gustav III var på en misslyckad friaresa till Sankt Petersburg.

Dumstolt vägrade Gustav IV Adolf att tillåta den ryska prinsessan behålla sin tro privat. Därmed stöp förhandlingen, och en irriterade kung red hem i vredesmod.

Ryssarna kände sig förödmjukade.

Det blev ingen bal på Katarinapalatset för att fira förlovningen. Resten av 1800-talet användes slottet sporadiskt av de kungliga.

Efter revolutionen 1905 bodde Nikolaj II och hans familj här mer eller mindre permanent. Palatset blev även deras fängelse 1917, innan familjen flyttades långt bort i Ural där alla blev avrättade.

Området intogs i september 1941 av tyskarna. Residenset användes som fältsjukhus. När nazisterna drevs bort tre år senare, var hela slottet ödelagt.

Sovjetunionen la ner enorma summor i att återställa det i sitt forna skick. Kommunisterna ansåg att området var av stor betydelse för landets historia.

Nedan syns jag i balsalen, där festerna hölls.

Väggarna är klädda med speglar. Funktionen med det, är att skapa en illusion att salongen ser större ut.

Ett typiskt 1700-tals knep.

Det mest berömda rummet, är Bärnstenssalen. Se bild ovan.

En gåva från Fredrik den store av Preussen. Peter I hade sett prakten i Berlins stadslott och blivit helt betagen. Kungen lät då montera ner allt och skänkte det till tsaren.

Inredningen försvann i andra världskriget. Dekoren hade en kort period varit utställt i Köningsberg. Men efter förevisningen är dess öde okänt.

En del föremål har dykt upp på vissa mindre nogräknade auktioner.

Vid Sankt Petersburgs 300-års jubileum, tog tyska staten notan för kostnaden att återställa salen.

Ett arbete som tog 24 år att utföra mellan åren 1979-2003.

I slottets omgivning brer en enorm trädgård ut sig, som ritades av skotten James Cameron på uppdrag av Katarina den stora.

Eftersom nästan all tid gick åt till besöket inne i byggnaden, där vår svenskspråkiga guide körde på i full fart, så hann vi inte att vandra runt i den vackra barockparken.

Denna kvinnliga reseledare höll hårt på den sovjetiska historiebeskrivningen, och vägrade att svara på kritiska frågor.

Hennes svenska var felfri, men ciceronen saknade total insikt i den svenska kulturen.

Alla i gruppen var irriterade på henne. Tyvärr fick man dras med guiden under hela vistelsen i Sankt Petersburg.

Ska undertecknad sammanfatta sin korta visit i Tsarskoje Selo, så får det bli med det klyschiga ordet fantastiskt. För så är det enligt mig.

Ryssland är fantastiskt och i synnerhet Katarinapalatset. Sen att det oerhört byråkratiskt och att språkförbristningen är stor. Men det är en annan femma.

Hoppas att du läsare förstod alla släktförhållande mellan de ryska tsarerna och det svenska kungahuset.

Mvh Fredrik

http://www.eng.tzar.rus/

Prova Belmorkanal när du besöker Ryssland.

Dessa cigaretter, Belmorkanal, var de mest populära i Sovjet och är fortfarande väldigt eftertraktade i dagens Ryssland. Namnet betyder Vitahavskanalen.

Det är priset som gör dem populära och inte smaken. Ett paket kostar inte mer än cirka fyra kronor.

De består av billig tobak som är ihoptryckt längst ner i cigaretten, i en allt för lång rullad cigarettstrut. Så klart finns det inget filter heller.

Cigaretterna kom till som en hyllning till Sovjets första gulagprojekt, vilket var när de lät hundratusentals politiska fångar gräva en kanal från Vita havet ner till Sankt Petersburg.

På paketets framsida finns en karta över kanalen.

Det måste vara ganska unikt i världen att ha ett cigarettmärke döpt efter ett strafflägerprojekt. I Ryssland är det inte konstigt utan det verkar vara helt naturligt.

Kanalen byggdes på 20 månader under 1931-33 av uppskattningsvis 250.000 fångar. Tyvärr fick inte kanalen den betydelse som ledningen hade hoppats på, när medeldjupet var för lågt samt att passagen blir isbelagd mellan oktober till maj. Idag är trafiken ringa, ett par båtar om dagen passerar kanalen, vars sammanlagda längd är 227 km.

Men under byggtiden hyllades projektet av den intellektuella eliten, där Maksim Gorkij hade en framträdande roll, när han räknades som Sovjets främsta arbetarförfattare. Stalin hyllade honom och Maksim Gorkij kallades för den mänskliga ingenjören.

Författaren besökte projektet och uttalade ett stort stöd för det.

Maksim Gorkij, liksom ledningen i landet ansåg att man skulle fostra de politiska fångarna genom arbete, att lägren skulle vara en plats för hårt arbete och omskolning.

Ordet för dessa arbetare blev synonymt i det ryska språket för armé, formen för ordet kanalarbetare samt ordet armésoldat i Röda armén är samma.

Jag hade inga svårigheter att köpa cigaretterna, det räckte med att säga namnet, Belmorkanal så fick man ett paket för en ringa penning. Min pappa ville inte prova dem.

Efter att ha vandrat runt i Sankt Petersburg, satte vi oss på en parkbänk och där testade jag en av dessa mytomspunna cigaretter.

De var otroligt starka, undertecknad blev grön ansiktet och yr i bollen, så ett bloss fick räcka.

Men är du bolmare och befinner dig i Ryssland, försök då att röka dem. Gör det som en hyllning till alla de tiotusentals oskyldiga fångar som dog bortglömda i detta första slavarbetsprojekt.

Mvh Fredrik

www.iisg.nl/collections/belmorkanal

Ombytta roller i Sankt Petersburg.

Jag och min pappa åkte på en bussresa till Sankt Petersburg, denna fantastiska metropol som vi mötte på våren och fick då uppleva de berömda vita nätterna.

Trots att fenomenet finns hemma blir det av någon anledning mer speciellt här, kanske är det att stadsplanerarna har gjort området så infallande skönt med sin underbara arkitektur och enhetliga höjd på byggnaderna som skapar en illusion av en samlad stad, där det enda som tillåts att sticka upp är alla vackra kyrkor.

Grundad 1703 på det som var den svenska garnisonsfästningen Nyen, som vaktades av skånska soldater, då vi inte riktigt litade på dem ännu, eftersom männen nyligen hade varit danskar. Därför placerades manskapet här, så långt bort som möjligt från Danmark.

Själva erövringen var ganska odramatisk, när Sverige inte hade några större trupper att sätta emot den anstormande tsar Peter den store (1672-1725).

Enligt legenden las grundstenen i maj 1703 och ryska adeln tvingades att etablera sig i detta som det var då, ett blandat träsk och våtmarksområde som genomkorsades av floden Neva med sina bifloder.

Staden är inte uppkallad efter honom som många tror utan efter apostlen Petrus som bildade den katolska kyrkan och som även erkänns i den ortodoxa religonen som dess grundare. Kristendomen kom att delas i en västlig och en östlig gren på 300-talet e.Kr.

Sankt Petersburg var Rysslands huvudstad och medelpunkt från 1712-1918. Sedan tog det stopp när Lenin flyttade tillbaka regeringsmakten till Moskva och då började orten att föra en tynande tillvaro.

Projektet var tsar Peters livsdröm. Mannen ville bryta Rysslands isolering, spränga gränserna och flytta fram dem till havet. Det största hindret var Sverige, allt sedan freden i Stolbova 1617
när vi fick denna region, som då kallades Ingermanland ville slaverna revanschera sig.

Marken är helig, det största helgonet i nationen besegrade svenskarna här 1240, när Alexander Neviskij armé vann över Birger Jarls trupper.

Men förlorades när Gustav II Adolf slog ut de ryska soldaterna i det ingermanländska kriget 1610-17. Dessutom var det nära att brodern Karl Filip (1601-22) blev vald till tsar i den stora oredan som rådde, med flera självutnämnda tronpretendenter, men pojken blev febersjuk och dog i Narva.

Under tiden hann den nya ätten Romanov att etablera sig på makten.

När Nyen hade fallit, stod tsaren och blickade ut på Finska viken, drömmen hade förverkligas, och han blev den första regenten att begravas här, se bilden nedan.

Platsen blev ett centrum i Östersjön, och lockade till sig allt från begåvade konstnärer till berömda arkitekter som Bartolomeo Rastrelli (1700-71) som uppförde bland annat Vinterpalatset och Katarinapalatset i Tsarskoje Selo. Få städer har så många palatser som Sankt Petersburg.

Det var många italienska arkitekter verksamma här, därför fick bebyggelsen ett italienskt inspirerat utseende med alla sina barockbyggnader. Det ståtligaste är Vinterpalatset som idag hyser konstmuseet Eremitaget.

På museet kan man skåda verk av de flesta stora konstnärerna som t.ex. Leonardo da Vinci, Michelangelo, Rafael, Carravaggio. Här finns den största Rembrandt samling i världen. Sal efter sal fylls med det ena mästerverket efter det andra.

En underbar miljö att vistas i, trots den enorma trängslen.

Åter i historiens blickfång under andra världskriget när Sankt Petersburg belägrades och höll ut heroiskt i 900 dagar till priset av stort mänskligt lidande och många döda.

När Lenin dog 1924, döptes den om till Leningrad, en hyllning till mannen som paradoxalt reducerade ortens inflytande från att ha varit imperiets centrum till att bli en provinsstad i Rysslands västra utkant.

Idag är Sankt Petersburg förfallet, en del av de berömda kanalerna är igenvuxna och båttrafiken hindras. Palatser och kyrkor är i akut behov av renovering, men kommunen har inga pengar, utan bara sin stolthet och det räcker tyvärr inte.

Invånarna betraktas av övriga Ryssland som märkvärdiga, men de och andra sidan tycker att alla öster om metropolen är obildade.

Sankt Petersburgs stora hopp är Vladimir Putin som är född och uppvuxen här, liksom nuvarande presidenten Dimitri Medveded. Befolkningen hoppas att de ska prioritera staden i frågan om pengar och det har politikerna redan börjat att göra på bekostnad av andra orter som får stå tillbaka med sina behov.

Jag skulle kunna räkna upp många sevärdheter och platser som är värda att besökas, men nöjer mig med att konstatera att Sankt Petersburg måste besökas flera gånger för att hinna ta del av alla dess skatter.

Men ska undertecknad framhålla något, får det bli Vinterpalatset med Palatstorget som är magnifikt.

Slutligen det här med ombytta roller, när pappa har noll språkkunskaper, blev det jag som fick oroa mig om han kom bort. Vilket lyckligtvis inte hände. Undertecknad fick även påminna honom att hålla sig på hotellområdet, inte gå ut själv, samt se till att pappa hade hotellets visitkort i fickan.

Det blev som sagt ombytta roller.

Till sist en förundran över det kommunistiska systemet. Hotellet var byggt under den tiden, jättestort med många våningar, men endast tre hissar som tog max fem personer, vilket skapade stora problem när gästerna skulle ner till frukosten.

Hotellet heter Sovetskaya och kan rekommenderas om du vill uppleva lite sovjetarkitektur, se bilden ovan.

Mvh Fredrik

http://www.alexanderpalace.org/petersburg1900