I närheten av
Blå lagunen ligger Islands största flygplats
Keflavik.
Det nationella luftbolaget brukar krydda sina transfers mellan Europa och Nordamerika med att erbjuda ett bad här under väntetiden.
Själva
Keflavik är porten till ön och i princip alla resenärer kommer via den.
Det finns några båtlinjer mellan Island och Norge samt
Färöarna, men det är både dyrt och tar tidsmässigt betydligt längre tid.
Flyghamnen grundades under andra världskriget, när amerikanarna ockuperade ön i överenskommelse med danskarna.
Men priset blev att islänningarna förklarade sig självständiga 17 juni 1944.
Datumet är nationell helgdag och ett populärt sätt att fira dagen är att ha picknick på
Thingvellir, platsen för det första parlamentet.
Danmark som haft territoriet sedan Kalmarunionens bildande 1397 fick vackert ge efter för
USA:s påtryckningar.
Egentligen blev Island självständigt 1918, men löd fortfarande formellt under danska kronan. Men detta medförde ett större eget ansvar för sin säkerhet, vilket staten knappast kunde upprätthålla.
Därav att först engelsmännen och sedan amerikanarna tog över öns försvar.
Tack vare militärbasen, kunde USA skydda de livsviktiga transporterna med krigsmaterial till Sovjetunionen, som gick över Ishavet till
Murmansk. Dessutom kunde man pressa tillbaka tyskarnas ubåtar och därmed underlätta för konvojtrafiken till
Storbritannien. När freden kom rådde det stiltje här, planer fanns att lägga ner den
överdimensionerade flygplatsen.
Men
Keflavik räddades av kalla kriget, som återigen gav Island en unik position i att övervaka de tidigare allierade ryssarna, som nu hade ersatt
Nazityskland i rollen som fiende.
Ekonomiskt blev det även ett lyft för den isländska ekonomin, då man blev landets största arbetsgivare.
Problem uppstod när de civila resenärena skulle byta plan, de befann sig i praktiken på ett militärt område, därför blev säkerheten extra hög och invecklad.
Åtskilliga islänningar protesterade och ville avveckla basen, genom att varje år arrangera en marsch från huvudstaden, som ligger 45 kilometer bort.
Idag är den militära verksamheten nerlagd,
NATO-basen stängdes 2006.
Islands väpnade styrkor består av endast några bemannade
kustbevakningsfartyg samt den nationella polisstyrkan.
Arvet efter amerikanarna är alla
strippklubbar och
hamburgerbarer som finns i
Reykjavik. Samt soldaternas bilar som såldes till
lokalbefolkningen. Här och var i stadsmiljön syns feta Hummerfordon.
Påfundet att smaksätta
pommes friten med socker och grillkrydda är säkert också något som har kommit från det stora landet västerut. Men traditionen att äta rutten haj kan vi nog inte lasta amerikanarna för att ha infört.
Den som serverar mig rutten fisk, får en smäll. Bara lukten gör att undertecknad nästan spyr.
En udda sak är att en av de två landningsbanorna är extra bred och lång. Orsaken är att man ska kunna ta emot
NASA:s rymdfärjor.
Keflavik har ett väldigt bra flygnät till Nordamerika.
Med buss tar det endast 20 minuter att nå de varma källorna och ytterligare 30 minuter att komma till huvudstaden.
Blå lagunen räknas som landets största turistmål.
Det blekblå vattnet kommer egentligen från ett närbeläget kraftverk, där havsvatten upphettas och sedan filtreras i
lavan som vätskan passerar.
Vattnet är rikt på mineraler och har en temperatur på 70 grader, men i det speciellt avgränsade badområdet hålls en mer behaglig temperatur på omkring 40 grader.
Alger trivs i det heta vattnet men dör när vattnet kyls ner och nu skapas den vita leran, som fyller sjöns botten.
Leran består av kiseldioxid, ett ämne som bland annat finns i de flesta tandkrämer. Ett annat användningsområde är som tillsats i livsmedel.
Hälsoeffekterna är stora.
Personer som lider av
psoriasis, eksem eller andra hudsjukdomar påstås få sina problem lindrade med ett dopp här.
Geotermisk energi som
utvinns av kraftverket är lagrad kapacitet i jordskorpan och har sitt ursprung i den energi som bildades vid jordens formation.
Metoden har använts för
uppvärmning och bad sedan Romarrikets dagar, men nyttjas numera mest för att genera
elektricitet. Den totala produktionen av
geotermisk elkraft motsvarar endast 0.3 % av världens
energiframställning. Island står för huvuddelen av utvinningen.
Geotermisk energi är kostnadseffektiv, tillförlitlig samt miljövänlig. Utsläppen av
växthusgaser är betydligt mindre än från fossila bränslen.
På detta sätt har landet säkerställt sin energiförbrukning och frångått sitt tidigare beroende av olja.
Dessutom är produktionen billig och håller elpriset på en låg nivå.
Jag och Sten var här en halvdag och skvalpade i vattnet. Vi bröt av med lite
ölpauser. Undertecknad var en hårsmån från att förstöra sitt
silverhalsband. Alla smycken och metaller blir förorenade av vattnet, silvret blir
t.ex. svart. Tack vare en uppmärksam badvakt tog jag av mig det.
De stora
temperaturskillnaderna mellan vattnet och luften, gjorde att man hölls sig i lagunen så mycket som möjligt.
Vi var här i marsmånad.
Island har för övrigt Europas kortaste sommar. Den infaller i juli och redan i augusti är allt över.
Besöket i
Blå lagunen var underbart.
När vi kom tillbaka till hotellet sov man som ett litet barn.
Kroppen var mör och len med en svag lukt av svavel. Ett doft som satt kvar i några dagar.
Runt anläggningen finns ett oändligt
lavastensområde, som är ogästvänligt och ödsligt. Det växer endast lite mossa på stenarna.
Att klampa runt på dem är både jobbigt samt tidskrävande. Något jag och Sten
sysselsatte oss med i väntan på den försenade transferbussen.
Nästan 20 % av Islands yta täcks av
lavasten. Med ångan som stiger överallt och det
hypermoderna kraftverket och
lavafälten i bakgrunden blir inramningen väldigt häftig.
Kontrasten mellan himlen och
Blå lagunen spär på intrycken av att man vistas i ett väldigt annorlunda landskap.
Åk hit, för det verkar alla turister som besöker ön göra.
Mvh Fredrik
www.bluelagoon.com/
Butrinti är en arkeologisk fyndplats i södra Albanien. Staden har varit bebodd i nästan 3.000 år, men övergavs under medeltiden. Butrinti var ursprungligen en grekisk bosättning. Rom tog kontrollen över territoriet 167 f.Kr. Ceasar ville göra staden till en soldatkoloni, men senaten stoppade planerna. På 200-talet förstördes samhället i en jordbävning. Kristendomen kom på 500-talet och Butrinti blev ett biskopssäte. Efter århundraden av strider köpte Venedig landskapet 1386. När riket kollapsade fyllde turkarna maktvakumet tills Albanien blev självständigt 1912. Det finns en mängd olika byggnader, de äldsta är från 800-talet f.Kr. På platsen finns en välbevarad teater, flera badhus, en stadsmur från 400-talet f.Kr samt en bysantinsk basilika med ett nästan intakt mosaikgolv. Bilden nedan syns undertecknad sittandes på teatern, som kunde rymma 2.500 åskådare.
De första utgrävningarna gjordes av ett team från Italien, som skickades hit av Mussolini. Då Albanien var ockuperat av samma land under andra världskriget, fick arkelogerna än större prioritet. Allt handlade om att befästa Italiens historiska rätt till området. Envar Hoxha (1908-85) förbjöd allt grävande när kommunisterna tog makten. Innan Nikita Chrusjtjov (1894-1971) kom på statsbesök 1959 hade sträckan som går från Saranda asfalterats och breddats. Vägstumpen var Albaniens bästa trafikled. Den sovjetiska ledaren föreslog att trakten borde förvandlas till en ubåtsbas, men erbjudandet avslogs.
Undertecknad kom med färja från Korfu till hamnstaden Saranda, där bussar stod och väntade på oss. Sällan gör sig den forna diktatorn mer påmind än på slättlandet på vägen tillbaka till Saranda. Här är fältet närmast pepprade med rader av små enmansbunkrar. När hela världen utanför var ond och sågs som ett hot mot Albanien, tvingades folket bygga minst 300.000 små bunkrar för landets försvar. Ett enormt resursslöseri som förvandlades till en turistattraktion eller i bästa fall till förrådsbodar. Efter besöket i Butrinti fick sällskapet äta på samma restaurang som Envar Hoxha och Nikita Chrusjtjov hade gjort. Om det ska jag berätta en annan gång. Det var en ganska märklig upplevelse. Mvh Fredrik www.butrinti.com/
Kotor ligger längst in i Europas 
